Allmänt

Fira jul, och besök på kyrkogården

Besökte kyrkogården

Dagen igår började med ett besök på kyrkogården. Kommer aldrig vänja mig vid det. Tänk vad psykisk ohälsa kan ställa till det. Vilka demoner vissa får brottas med. Gör så otroligt ont i mig, och så ser man hur lite kunskap det finns inom psykiatrin. Framförallt på vårdcentraler. Nu är inte jag suicid men vet hur jag blev bemött. Behövs så mycket mer kunskap. Dels bland de som jobbar med det, men även du och jag behöver det.

Som ni säkert vet stöttar jag suicid zero på alla sätt jag bara kan. Deras arbeta med att informera, påverka makthavare och utbilda vårdpersonal är så viktigt.

Gick en utbildning där, och det pratades om att våga prata. Det är inte skamligt, och vår tystnads kultur är förödande. Likaså att vi inte vet vad vi ska säga till anhöriga. Vi går hellre undan och tänker positivt. Jag är inget undantag. Man vill inte riva upp något sår.

Jul med barnbarnet

Efteråt så åkte vi vidare till dottern. Hon har inte sitt dotter på jul i år, och därför firade vi igår. Blev en god charkbricka, och sen både julklappsspel och paketöppning. Hon var så glad över alla presenter. Nästan lite övertaggad. Av oss blev det Harry Potter lego, Mio min Mio bok ( 7 år och världens bokmal. Helst lite fantasy som Harry Potter) Sen lite presenter från Vietnam. Så fin kimono och en rislampa. Är ändå så tacksam över att jag har så bra kontakt med de små liven. Har aldrig förstått mig på mor och farföräldrar som väljer bort sina barnbarn. Visst kan det finnas konflikter, men barnbarnen är alltid det viktigaste.

Minneslunden

Då vi var klara där åkte vi till minneslunden och tända ljus för mamma och pappa. Alltid så fint, och jag bara älskar den miljön. En stund för eftertanke. Vi sa i bilen hem att vi måste ladda upp med gravljus. Det går åt allt för många hos oss. Vissa är jobbigare att besöka än andra.

Helst hade jag åkt dit på julafton, men tyvärr hinner jag inte det. Jobbar både idag och på jul så då får man ta det då man kan. Kommer allt tända ett ljus hemma för alla som inte är med oss också.

Kramar Madde

12 reaktioner till “Fira jul, och besök på kyrkogården”

  1. Jag tror att svenskar är sämst i världen på att prata. Alltså på riktigt prata med varandra och lyssna på vad som sägs. Om döden och svåra känslor får man absolut inte prata, då kan det ju bli verklighet… En nära släkting tog livet av sej i våras, föräldrarna hade ingen dödsannons eller bjöd in till begravning. Det skulle tystas ner. Fruktansvärt!

    Gilla

    1. Det är så hemskt 😦 ju äldre jag blir ju mer inser jag att både begravningen och minnesstunden är så viktiga. Tyvärr hoppar flera över just det sista. Min äldsta dotter hade en kompis som gick bort i en överdos. Hon hade EIPS. Dom var på begravningen, men ingen minnesstund. Var hemma så bjöd in. Så mycket tjejerna hade att prata om. Tror det är viktigt.

      Gilla

  2. Så vackert och rofyllt det ser ut i minneslunden. Ja vårdcentralerna har beklämmande lite kunskap om psykisk ohälsa, som om så otroligt mycket annat. Men dom är duktiga på att skriva ut antidepressiva piller för allt oavsett om dom har den blekaste aning om vad det egentliga hälsoproblemet är eller inte. När min man sökte vård för märkliga symtom fick han inte ens en enda undersökning, utan bara ett recept på nervtabletter. Symtomen visade sig bero på en tumör som växt sig enormt stor. Och det var inte första tumören som kvacksalvarna helt missade pga okunskap och totalt ointresse. Ibland kan jag nog nästan känna att jag hatar vårdcentralerna.

    Gilla

    1. Känner igen det där. Barnens bonusfarmor fick diagnos psykisk ohälsa, men visade sig att det var cancer i hela kroppen. Då dom upptäckte det tog det 1 vecka så var hon borta. 😦

      Gilla

  3. ja det är jobbigt de där med vård och av att inte bli bra bemött m. M. Men det är bra att det finns bra vård i Sverige i jämfört med andra länder.

    Gilla

    1. Fast vi halkar efter. Fick ingen vård trots kraftig utinvägsinfektion. Fick ta nätläkare, som går emot mina värderingar. Dottern har varit feldiagnotiserad under flera år, vilket har förstört en stor del av hennes liv.

      Gilla

Lämna en kommentar