
Om ett år
Nu var vi framme på sista uppdraget. vi ska skriva ett brev till oss själva som vi ska läsa nästa jul.
Nu hoppas jag verkligen att det blir ett bra år för oss även om det inte började som vi önskade. Eller det gjorde det ju, då vi var i Paris då, men sen blev det tokigt.
Så till mitt ett år äldre jag vill jag skriva det här.
Till mitt framtida jag
Nu är nästan 2026 år slut och det är dags att titta tillbaka på det. Året började fantastiskt i kärlekens stad Paris.
Sen gick det utför. Min man fick sin stroke, och ett 3e världskrig var väldigt nära. Det var riktigt oroligt där ett tag. Vill ju inte uppleva det kan jag ju säga.
Som tur var lugnade det ner sig och nu verkar det stabilt.
Vikten jag kämpade med är helt normal nu. Visst finns det lite hull, men blir ju snart 60 så då är det bara att acceptera. Planerna för festen är väl klara nu? Bara skicka ut inbjudan.
Såg en ultraljudsbild i min spåkula i början på året. Har det kommit någon bebis?
På tal om spåkulor. Har jobbat mycket med mitt inre under året och visst har jag gjort framsteg? Inte alls så sökande som jag varit tidigare år.
Hur blev det? Var jag mer social än vad jag varit tidigare? Fler sammankomster eller bara trevliga fikastunder.
Resor var ju begränsat då ingen vågar sig ut nu, men såg mer av Sverige.
Ska jag sätta betyg på kommande år så får det MMMM. Jag hoppas verkligen det stämmer.
Det ska bli kul
att titta på det här inlägget i slutet på 2026. Undrar hur mycket som kommer stämma? Hur kommer världen se ut?
Vad tror ni andra? Hur blir 2026?
Kramar Madde