Madelena

Godmorgon

Här vaknar jag upp till en bitande kyla. -9 visar termometern. Det är galet kallt för att vara Göteborg. Ska hoppa in i duschen och sen åka till jobbet igen. Lagom sugen då det blir min 6e dag på raken. Tur jag slutar 15 i alla fall.

Igår fick jag äntligen köpt mig en kalender. Tillhör den där skaran som gärna använder mig av en fysisk fortfarande. Den i telefonen i all ära, men en fysisk med tydligare översikt är allt bäst trots allt. Kanske är gammeldags, men sådan är jag.

Ryms allt

Nu är det inte bara en kalender utan här finns ytor att jobba med mina mål också. Får hela tiden tips om att jag bör skriva upp allt för att tydliggöra. En sak att ha det i huvudet, men att bocka av allt man gjort är allt bra. Kunna lägga det man lyckats med till sina handlingar. Det är så lätt att glömma det som gått bra annars. Det finns även plats att skriva upp drömmar, tankar med mera. Det kan också vara en bra sak att se tillbaka på.

Häromdagen tittade jag på bilder från förra året. Såg en extremt trött och sliten Madde då. En so absolut inte mådde bra. Under det här året har jag lyckats stoppa förfallet, har börjat komma tillbaka, men är inte framme ännu. Det hoppas jag på nästa år.

Till det, en liten bucketlist med små guldkantsmål. Det är så viktigt.

Nu ska jag starta dagen, och hoppas ni får en riktigt bra dag.

Kramar Madde

En träningskompis

Nu ska vi prata träningskompisar i Madeleines bloggutmaning. Det passar ju mig som handen i handsken då jag tränar en hel del. Speciellt det här året. Det har helt klart varit min räddning och tack vare det så står jag där jag står just nu.

Under den här tiden har jag inte direkt haft någon träningskompis, men fått så mycket hjälp från alla på gymmet. De är mina träningskompisar och de allra bästa.

Till det pratar jag åtminstone med en fortfarande efter pure change, och ser en till ibland på gymmet. Klart det är peppande, då man gått igenom samma resa.

Så svaret på frågan idag blir att jag får nämna mina tränare. De har varit så peppande och så underbara under hela det här året.

Hur tänker ni runt träning. Vill ni ha en kompis med er eller tränar ni helst ensamma? Jag kör mycket själv, men visst hade det varit kul med en kompis med liknande intressen.

Kramar Madde

Planer för veckan

Ännu en ny vecka. Vad tiden går fort alltså. Tänkte skriva om mina planer för veckan som kommer. Har skrivit det tidigare, men jobbar grymt mycket ena veckan och nästan ingenting andra. Nu är det veckan jag knappt jobbar på så då hinns det med så mycket annat.

Måndag Slutar klockan 10 och ska åka hem sen. Kommer vara trött, men planen är att åka till gymmet direkt efteråt en stund. Vad jag gör spelar mindre roll, bara att jag kommer dit så är jag nöjd. Vi ska även köpa dryck inför vår glöggfest på lördag, och planera maten.

Tisdag jobbar 8-15. Det hade jag glömt av hihi. Då blir det jobb och inte mycket mer. Får avboka min yogatid bara. Tur jag såg det. 6e dagen på rad och är redan galet trött.

Onsdag Köra barnbarn till skolan, och därefter arbetsterapeuten. Tänkte ta mig till gymmet efter det. Var det någon som sa ledig dag?

Torsdag Jobbar 15-jouren och går av 10 på fredag. Innan tänkte jag åka till gymmet en stund. Min man jobbar ju hemifrån och då är det svårt för mig att vara hemma. Kan ju inte göra något ändå så lika bra att förena nytta med nöje eller hur?

Fredag Hämta mat efter jobbet och sen baka och fixa inför lördagen. Kommer inte åka till gymmet i alla fall utan bara greja hemma.

Lördag Glöggfest så utgår ifrån att hela dagen kommer ägnas åt det. Vi har hyrt lokal så vi behöver inte städa något speciellt hemma innan som tur är. Ser verkligen fram emot det nu. Flera år sen vi hade någon senast, då ett litet virus ställde till det.

Söndag Yngsta barnbarnet fyller ett så det blir barnkalas och efteråt funderar jag på en tur till Alingsås och tomteparaden. Alingsås gör så mycket och är en så mysig stad tycker jag.

Ingen vila här inte som ni ser. Vad har ni för planer för kommande vecka?

Sammanfattning

Godmorgon. Då jag inte skriver om detta varje dag så började jag sammanfatta varje vecka istället. Det kändes som jag skrev samma sak varje dag då jag gjorde det. Ingen förändring alls. Tråkigt att skriva och med all säkerhet väldigt tråkigt att läsa. Det var ju inte tanken, men så blev det. Ibland blir det inte så bra som jag tänkt mig bara. Dagboksanteckningar i all ära, men om man inte lever ett extremt spännande liv blir det lätt samma hela tiden.

Ryggen

har jag ju klagat på, gråtit över och det som egentligen tagit över mitt liv. Återigen sviken vården, men tack vare mina tränare och min man så börjar det bli bättre. Har inte lika ont på långa vägar längre. Tränarna pga alla övningar, och även att dom fokuserat på just den delen. Min man för han äntligen lärt sig hitta mina punkter och kan känna då en muskel är spänd. I början grät jag och skrek mest, men sista veckorna kan han allt ta i mig utan att det gör ont. Till hjälp har han aloe vera heatlotion eller thermolotion beroende på vilket märke jag väljer. Bästa linimentet.

Psyket

Ja det där känsliga ni vet. Att må dåligt i kroppen är så accepterat, men däremot att ha ont i själen talas det inte lika mycket om även om det börjar bli bättre. Bakslaget som jag sa, men min tränare tyckte att det är ju där jag står. När livet inte är snällt och ibland rinner bägaren över. Jag behöver positiv energi i mitt liv för att orka ta alla bitar som inte är bra. Har bara skrivit om en bråkdel, men varken min tränare eller arbetsterapeut förstår varför inte har varit sjukskriven. Även min man har ifrågasatt det trots att han jobbar på försäkringskassan. Många blir långtidssjukskrivna för mindre. Vad har hänt med läkarkåren egentligen? Vägrar sjukskriva, vägra behandla. Tur jag är så grymt stark som jag är.

Min största utmaning just nu är att stilla mig. Min hjärna bara skriker efter hård träning, och mina tankar är redan framme vid allt jag ska göra då de här tio veckorna är över. Samtidigt så vet jag att jag behöver stilla mig lite, att inte hasta fram. Tänk vad jag lärt mig under året, och vad jag är tacksam över vad mina tränare gjort för mig.

Kramar Madde

En avlägsen

Ja det var dagens ämne hos Madeleine. Med tanke på resten av ämnena så är första tanken en avlägsen släkting, men så behöver det inte vara eller?

Jag tänkte skriva om en avlägsen plats. Nu kanske det inte finns så många avlägsna platser längre då världen krymper i takt med att vi har lättare att ta oss runt.

Den mest avlägsna platsen jag har varit på är nog Mexico dit vi åkte på vår bröllopsresa. Två veckor på ett lyxhotell. Sen var väl inte Mexico det tryggaste stället att vistas på. Beväpnade vakter överallt, och stora kontroller innan man kom in på hotellet.

Kramar Madde

Veckans viktiga

Söndag igen, och dags att skriva veckans positiva. Då det är min ”jobbvecka” så händer inte så mycket mer än att jag äter, sover och jobbar. Finns inte mycket tid över till något annat varannan vecka. Hälsosamma arbetstider var det ja 🙂 🙂 Inte många som är nöjda förutom kommunal. Bitter? inte ett dugg.

AW

Det hann vi med i veckan i alla fall. Spelade shuttleball efter vårt APT Jag tycker det är så kul och förstår inte varför vi inte gör det oftare. Ganska billig aktivitet, och så enkelt. Alla kan vara med vilket är så bra. Mycket skratt och var rätt trött då jag väl kom hem.

Färdigvaccinerad för i år

Ja då är jag redo att möta både influensa och covidtiderna. Just nu går det väldigt mycket covid och kan jag förhindra något så är det värt. Jag vet att jag fortfarande kan bli sjuk, men man blir inte lika sjuk. Ändå stor skillnad på att få typ en influensa och ligga på IVA. Till det, finns inget som är hundra procentigt, men att minimera riskerna är alltid bra.

Bra pass på gymmet

Lite dubbla känslor. Sista passet med tränare, men det gick grymt bra. Känns verkligen att det gjort något och det jag tänkte mest på var att jag klarade av att hänga upp julgardiner utan att få ont. Armarna har bara skakat tidigare och nu fixade jag det utan problem. Jag tränar ju för att klara vardagen, inte för beach någonting.

Börjar vända

Ja det måste jag väl nämna? Känner mig mer på gång, har betydligt mindre ont, och är något piggare. Det tog tid, men tror ändå att det har varit bra för mig att vila i allt under de här veckorna. Samtidigt så måste jag se att jag inte är tillbaka utan mer att det börjar gå åt rätt håll. Fem veckor till ska jag hålla ut med att ta det lugnt, sen börjar jag igen. Det blir lagom till nästa år.

Så vackert väder

Nu märks det att vintern är på väg, samtidigt som solen skiner. Det är verkligen så vackert tycker jag. Nu ska bara snön komma så är jag nöjd. För visst behövs ljuset som snön ger då allt blir mörkare. Till det, alla ljus i fönstren hemma hos folk. Älskar den här tiden också.

Det får bli mitt bidrag för den här veckan. Nästa vecka är min ”lediga” vecka då jag går av klockan 10 i morgon och har bara ett jourpass torsdag till fredag.

Kramar Madde

En gäst

Dagens ämne hos Madeleine Tycker det låter lite högtidligt, och jag vill nog säga att man har vänner på besök.

Minns då jag var liten och man fick gäster. Då som dom att man hade främmat hemma och vi satt i finrummet. Ni vet det där rummet som man bara fick vara i då det var lite extra.

Tänkte också på ordet främmat. Är inte det lite konstigt egentligen? Vem bjuder hem främmat? Jag brukar bara bjuda hem de jag känner och umgås med.

Hur tänker ni runt gäster? Bjuder ni gärna hem, eller vill ni helst besöka andra?

Kramar Madde

Covid vaccin

Igår startade jag dagen med att åka och vaccinera mig mot covid. Tidigare har jag mått väldigt bra förutom en gång där jag hade lite feber i två timmar så det skulle väl inte vara något problem. Nu visade det sig att det skulle gå minst en vecka mellan de olika vaccinationerna om man inte tog dom samtidigt. Då jag tog min influensa i måndags så var det gränsfall. Tror inte ens hon visste den egentligen orsaken så jag fick den.

Morgonshopping

Sista fredagen i månaden ett par gånger per år så är det morgonshopping i nordstan och naturligtvis var det just denna fredagen jag var där. Han inte kika i affärer, men zoega bjöd på kaffe och lussekatter så det passade jag på att ta. Det är sådana där små saker som gör så mycket. Ett gott avbrott i vardagen.

Jobb

det är ju min jobbhelg så igår jobbade jag mellan 11-20. Det är nog de värsta passen man kan ha. Hinner ingenting innan då jag åker hemifrån strax efter 10 och då jag kommer hem på kvällen så lägger jag mig för att orka med dagen. Den här veckan skulle jag ha 3 sådana här pass, men blev av med ett pga AW vi hade i tisdags.

Var så galet trött då jag kom hem. Tittade lite på idol innan jag gick och la mig. Trodde nog att Saga ihop med Simon eller Louisa skulle stå i final. Nu blev det inte så då bägge dom föll på målsnöret. Så surt , men tror att bägge dom kommer koma långt ändå. Såg ni det? Vilka var era favoriter?

Feber

då kom natten och biverkningarna satte igång. Började med att jag blev öm i armen och sen kom febern. Låg och skaka bara i flera timmar tills det lugnade ner sig så jag kunde somna. Tyvärr sov jag lite för långe, men kommer ju hinna. Har fortfarande lite feber men då jag inte är sjuk i den bemärkelsen så kommer jag jobba. Ta en panodil och bit ihop. Så är det bara.

Kramar Madde

En tremänning

Eller som vi säger här i göteborg, syssling är dagens ämne att skriva om. Som jag skrivit tidigare så har jag inte så mycket kontakt med min släkt och har ingen aning om några andra släktingar än just mina kusiner.

Vad är då tremänning?

Ibland är det inte helt lätt med olika släktskap, men det är kusiners barn. Mina barn och min kusins barn är sysslingar.

Då jag inte känner några av mina så blir det svårt att skriva om någon.

Har ni kontakt med er släkt?

Kramar Madde

Godmorgon

Nu tror ni att det slagit över totalt. Vi är inte ens inne i december och jag börjar prata nyårslöften. Riktigt så illa är det inte kan jag ju säga, utan det här är mer en tanke, och fundering.

Gick tillbaka till förra året för att se hur jag hade tänkt där och hade varit inne på samma sak även då. Däremot såg jag någon som absolut inte mådde bra. Gjorde ont i mig att se den bilden. Besvikelsen, och den enorma tröttheten och sorgen. Där är jag absolut inte. På en skala 1-100 så kanske jag stod på 25 där. Är inte 100 även om jag trodde det innan sommaren. Däremot kanske jag står på 60 idag. Målet för nästa år är att kanske komma upp till 80 i alla fall?

Inga löften utan mål

Förra året var målet att ta mig tillbaka, vilket måste sägas uppfylldes gott och väl. Ibland är man så naiv och tror att allt ska gå så fort, men riktigt så är det inte. Det har min ena PT verkligen lärt mig. Jag trodde jag kommit längre på grund av min bubbla och då jag fick känna efter så var jag inte där jag trodde. Hade kommit långt men inte ända fram. Det var inget bakslag för jag hade inga bra förutsättningar då jag började och så nådde jag ändå dit jag är idag.

Tar mitt arbete till hjälp

På mitt jobb gör vi genomförandeplaner för varje brukare. För många år sen tyckte en högfungerande att det var jobbigt och kändes lite nedvärderande. Frågade mig om jag gjorde en på mig själv. Svaret var naturligtvis nej, men jag skrev upp mål för varje år. Egentligen är det samma sak. Det blev lite bättre då jag la upp det så. Nu kanske vi jobbar mer på livsområdena där dom behöver mer stöd, medans jag kanske kanske kan skriva mer om vad jag önskar uppnå. Några områden kanske är lite svårare. typ hygien. Hoppas jag sköter den tillfredställande hihi.

Finns det något ni vill jobba mer med?

Finns det något i erat liv ni vill arbeta mer med eller förändra inom era stora livsområden? Då jag pratar livsområden så är det jobb, socialt, hemmet. ekonomi, hälsa och fritid På jobbet så pratar vi hygien också men det är kanske inte aktuellt för någon av oss. Tror det kan vara bra att se över alla områdena för allt hänger ihop. Sen ska man inte göra några hittepå saker bara för att. Likaså ska målen vara rimliga just där man själv befinner sig.

Kramar Madde