
Godmorgon
Ja då var det onsdag igen och dags att ställa sig på vågen. Tänk att vi redan är inne på vecka 3 det här året. Vad händer? Kände att jag tappat det men visade ändå 0,2 minus på vågen. Är supernöjd med det. Det är bara att fortsätta framåt nu.
Behandlas feta annorlunda av vården?
Nu har det kommit fram att överviktiga behandlas sämre än smala av läkare. Tv 4 bland annat hade ett reportage om det. Jag har skrivit om samma sak tidigare där fokus ligget på min övervikt istället för det jag söker för. Här berättade en överviktig kvinna som var på gyn att läkaren pratade nedlåtande om hennes kläder. På vilket sätt är det relevant?
Samtidigt blir en del överviktiga kränkta av att det nämns. Även jag vet att det påverkar hälsan negativt. Det handlar mer om hur man gör det och vid vilka tillfällen. Söker någon för en krisreaktion så är vikten totalt oviktigt. ”Hälsosamtalen” som erbjuds är direkt kränkande också. Det kan jag skriva under på. Återigen, tacka vet jag den ”ytliga” gymbranchen.
Sen har man alla de där företagen som tjänat stora pengar på oss överviktiga. Bantningspiller hit och sprutor dit. Spelar så mycket på vår ovilja att ändra vår livsstil.
Hur mycket ska man äta då?
Under ”hälsosamtalet” jag gick på så var det nästan svältkost dom rekommenderade. Detta trots att både överviktsenheter och flera träningsprofiler pratar om att man äter för lite. Ni skulle se allt jag skulle stoppa i mig då jag gick på pure change.
Flera som har gått på viktväktarna har sagt samma sak. Man ”äter ingenting” men går inte ner i vikt. Börjar man äta så sätter det igång igen.
La in det jag skulle äta enligt min tränare i viktväktarappen. Vet ni, det funkade och höll mig inom programmet. Låg på samma pointsvärde som jag brukar göra då jag har som bäst viktminskning.
Att röra på sig
Det här kan diskuteras i all oändlighet. Vad är viktigast? Maten eller träningen? De som vet säger maten. Man kan gå ner i vikt utan att träna.
För mig är det tvärtom. Har funderat på det ett tag och tror jag äter bättre då jag rör på mig. Har även läst en hel del att just styrketräning är den allra viktigaste träningen för kvinnor då vi passerat klimakteriet. Vi behöver bygga upp oss för att inte bryta oss lika lätt.
Sen ska man inte tvinga sig till något som är dötråkigt. Jag kommer aldrig börja löpträna. Har försökt i så många år. Har ”sprungit” så många tjejlopp. Jag kommer aldrig tycka det är kul så är det bara. Har fått tips på andra saker som däremot fungerar bättre.
Kramar Madde





























