
Snökaos
De flesta har väl blivit drabbad av all snö som kommit de sista dagarna. Onsdags morse efter jobbet. Trodde aldrig att jag skulle komma hem eller att några kollegor skulle komma, men oj vad fel jag hade. Alla kom och jag kom hem även jag. Det tog lite tid då dottern hade min bil och körde från Uddevalla.
I morse såg det ut så här utanför fönstret. Göteborgs stad hade valt att vara ute och skotta på gångbanan upp till parken TRE gånger under natten, men vägen till parkeringen missade dom. Vi som skulle ut fick skotta oss ut därifrån. Lyckades komma ut, men sen slirade det bara. Som tur var så kom en kille och erbjöd mig hjälp. Strax efteråt kom grannen ut och det tog inte lång tid innan bilen kom loss. Så snällt av dom.
Min inre kompass
Det som hände där får mig att tänka på en av de andra utmaningarna under januari. Min inre kompass. Här kommer en okänd kille med sina två hundar. Han binder fast sina hundar i en gatulykta en stund bara för att hjälpa mig. Helt utan vinning alls. Vi kommer antagligen aldrig träffas igen. Inlägget jag skrev för ett par dagar sen handlade ju om detta. Göra något för någon annan.
Här kan vi knyta ihop det med min inre kompass. Den visar alltid åt det hållet. Kan man göra något för någon annan oavsett hur litet det är så gör man något bra.



Så vackert
Hur mycket det ställer till med då all snö kommer på en gång så måste jag erkänna att det är så vackert. Jag älskar snön, älskar ljuset.
Bodde ju upp i landet som barn, och saknar vintrarna vi hade där. Det är verkligen helt underbart trots kaoset som blir. Läste att detta är värre än 17 november 1995, men riktigt så känner jag inte. I och för sig hade jag andra förutsättningar då. Bodde i hus på landet och där var inte vägarna prio 1.
Hur har ni blivit drabbade?
Kramar Madde



































