
Talar om psykisk ohälsa
Godmorgon alla. Idag tänkte jag återigen prata om ett känsligt ämne. Självmord. Det kommer med all säkerhet väcka känslor hos er , vilka beror nog på vad ni har i bagaget. Däremot är det så viktigt att våga prata om det. Varje år väljer 1500 personer att bli en ängel. Det är ca 4 stycken varje dag. Helt klart alldeles för många.
Många pratar om att det är fegt, men det stämmer inte alls. De allra flesta har kämpat, och till slut finns ingen utväg. Just de fördomarna har jag stött på så många gånger, framförallt hos den äldre generationen. Det är så tabu att prata om att må dåligt i själen. Det är väl bara att rycka upp sig lite?
Jag har ändå varit öppen med att prata om det som hänt, kanske mest för att sprida kunskap, och ta bort det förbjudna. Hade en diskussion med några varav en med inställningen att det är fegt, och den andra har gått med tankarna länge. Det är precis som hen sa. Man tror på fullt allvar att världen blir bättre om man inte finns.
Vården är ett skämt
Det talas om att man alltid ska söka vård då man mår dåligt i själen. Sanningen är den att 50% har gjort det innan man tar det slutgiltiga beslutet. Till det har ni ju läst om vad jag råkat ut för. Nu är inte jag suicidal men det har inte läkarna en aning om. I diskussionerna har jag ändå tagit om att vi hade 3 självmord inom loppet av ett halvår i vår närhet. Däremot hade jag varit man hade dom tagit det mer på allvar då 70% är just män.
Vad får du för hjälp då? Mediciner, och KBT. Som jag sagt tidigare, en kopp kaffe hjälper inte om man mår riktigt dåligt. Då jag läste till undersköterska gjorde jag ett arbete tillsammans med några andra om just självmord i psykiatrin. Det jag lärde mig då var att är man under isen klarar man inte av att göra det, utan det kommer då man mår lite bättre. Något även forskning visar. Ändå följer inte vården upp någon som påbörjat en behandling med antidepressiva mediciner. Du kanske får frågan. Hur mår du? Vad bra att du mår bättre.
Suicide zero
Att jag skrev det här inlägget idag beror på att igår så fick jag ett samtal från ett okänt nummer. Jag svarar ALDRIG på okända nummer såvida jag inte väntar ett samtal. Igår gjorde jag det. Det var från suicide zero som ringde runt för att få in månadsgivare. Då jag brinner för detta så var jag inte svårövertalad. Som ni vet brukar jag ge gåvor dit, men nu kommer jag ge mer regelbundet. Det bästa är att man kan välja själv hur mycket man kan ge. Många bäckar små ni vet. Jag skulle bli så glad om fler ville bidra. Man behöver inte bli månadgivare, men 25 kronor ibland. Delar länken till gåvorna Vi behöver fortsätta prata om det, men även utbilda läkare, psykologer och terapeuter samt skolpersonal. Som ni vet så har vi det så nära.
Kramar Madde
























