Dag 3/3

Arbetsterapeut och fotopromenad

Godmorgon. Började dagen med ett besök hos arbetsterapeuten och vi gick igenom min dagbok. Skulle skriva upp hur min vecka såg ut som och hon bara skakade på huvudet. Jobbade sex dagar av sju och passen låg som oftast på 11-20. Hur ska man hinna med att göra hushållssysslor och ta hand om sig själv då? Åt helvete med arbetstidslagen. Sedan EU började lägga sig i så har det bara gått neråt. Nu vet jag att vissa har fått det bättre, och jag missunnar inte alls dom det. Självklart ska alla ha det bättre, men vi som jobbar jourer har fått det så mycket sämre. Ni har säkert läst om räddningstjänst och ambulansverksamheterna där det är massuppsägningar.

Nu skulle vi återgå till till besöket på rehab tänkte jag och återigen fick jag samma förklaring som min tränare sa. Efter allt som hänt så kanske jag inte hade hunnit komma tillbaka och vid varje tidpunkt då jag mått bättre så kör jag på och hamnar lite längre ner. Hon ifrågasatte också varför jag inte varit sjukskriven. Ja vad svarar man på det? Läkarna vägrar och då jag ifrågasätter blir dom kränkte. Nu pratar vi om fyra olika vårdcentraler och hälften av dom är stora. Närhälsan ( den offentliga) och capio. De mindre är lokala varianter Distriktsläkarna och nötkärnan. Den sista är jag nog mest besviken på då den varit fantastiskt i tio år. Du har blivit frisk bara genom att gå in genom dörrarna där. Bytte chef och direkt rasade allt. Ett bra bemötande kostar ingenting. Min man brukar aldrig lägga sig i, men han har vid två tillfällen faktiskt ringt upp och ifrågasatt också. Har visat honom allt då jag börjat tvivla på mitt eget förnuft.

Vissa blir sjukskrivna för allt, andra får ingenting. Mycket av det so hänt vet ni om, men långt ifrån allt…

Tog en promenad efteråt då min tränare har blivit sjuk och kände att jag behöver göra någonting. Kameran var med då jag passade på att foto för fotoutmaningen jag är med i. Resultatet ser ni här

Dagens BBB

Ja den får jag ju inte missa så här kommer det

Bra Att någon annan också sätter ord på det jag går igenom, att jag får en förklaring till vad som händer, även om jag innerst inne vet det. Funkar inte att bara springa ifrån allt.

Bajs Vill inte ha ont, vill inte må dåligt. Tabletterna jag fick hjälpte inte ett skit, så det är bara att köra på trots värken. Hur svårt är det att skriva ut något jag funkar på? Finns inte det så får dom ju ge mig en lång sjukskrivning.

Bäst Julfilmerna börjar på tv. Som jag längtat. Igår såg jag den första och kommer skriva om det i ett annat inlägg.

Kramar Madde