God Jul

Sista luckan

Gomorron alla. Idag blir det inget stort inlägg utan vill bara önska er alla en riktigt God Jul. Det oavsett vart ni är eller vem ni är med.

Till alla er som sitter ensamma skänker jag en extra tanke. I alla fall om det inte är frivilligt. Till alla som inte inte har råd att göra något stort. Vet ni, det är inte pengarna som är det viktigaste. Antal paket som ingen kommer ihåg eller maten som bara slängs. Många frivillighetsorganisationer ordnar julfirande antingen gratis eller för en liten summa. Har även sett att många restauranger och pizzerior bjuder på mat. Så fin gest. Kan förstå att det är pinsamt, och att det tar emot. Men ni är inte ensamma.

Till alla er som inte mår så bra idag av olika anledningar. Sänk ribban. Det blir jul ändå. Allt måste inte se ut eller vara som på olika instagramkonton. Blir det allt för mörkt finns det hjälp att få. Jourhavande präst ( även om man inte är troende så är kyrkan ofta bättre än vården) Mind ( självmordslinjen) BRIS, ( ja många barn som far illa, framförallt om föräldrarna tycker alkoholen är viktigare än julmyset)

112 Ja dom finns där för dig. De allra flesta poliser och ambulanspersonal är trots allt bra. De har kunskapen. De finns där för dig.

Nu tändas tusen juleljus

Det får bli sista julsången. Varför valde jag just den i år? Har ett väldigt fint minne av just den här.

2015. Den stora flyktingkatastrofen. Många från framförallt Syrien kom hit. Flydde från den islamiska terrorgruppen IS.

Jag jobbade som volontär i kyrkan den hösten. Började som ett transitboende men på slutet blev det mer att dom stannade längre.

Kyrkan hade öppnat upp och dom tog i första hand emot familjer. Det var en salig blandning i dom två sovsalarna. Kvinnor, män och barn tillsammans. Det vi erbjöd var tak över huvudet och mat i magen. Absolut ingen lyx på något sätt. Tyvärr satte försäkringsbolagen en käpp i hjulet och dagen innan julafton fick det stängas ner och alla familjer fick flytta.

På julafton gick jag och min man på Gudstjänsten. Flera av de som bott där var där också. ( Ja det var muslimer) Det var så känslomässigt, och vad jag grät.

Allt slutade med att vi alla stod i deras stora hall, allt var nedsläckt. Vi alla hade varsitt levande ljus och sjöng den här. Till och med min man som är ateist var berörd. Det är ett minne jag kommer bära mig resten av mitt liv.

Kramar Madde