Fem en fredag
Den här veckan hoppar jag på Elisas fem en fredag och idag undrar hon hur läget är. Jo tack bra svarar väl jag på den.
Som vanligt så ska vi svara på några frågor i vår egna blogg och helst länka till henne och lägga in vår egna länk så andra kan läsa. Tycker ändå det är rätt kul.
Veckans frågor är dessa
- Vad har du lärt dig på sistone?
- Vad fyller dig med energi den senaste tiden?
- Vad läser du?
- Vad är det bästa du ätit den senaste veckan?
- Vad skiljer sig idag från den här tiden förra året?
Vad har du lärt dig på sistone?
Ja att man inte ska ta livet och att få vara frisk så självklart. Tänker naturligtvis på mannens stroke och även om det har gått bra så har det påverkat oss bägge mer än vad jag någonsin trodde skulle hända. Ja nu står vi där och tackar Gud för att han mår så bra som han gör.
Vad fyller dig med energi den sista tiden?
Barnbarnen. Även om dom tar energi också de små liven så fyller dom hela mig med så mycket glädje och kärlek. Vem skulle kunna tro att barnbarn skulle vara en så stor lycka? Helt klart livets efterrätt. Är så tacksam över att jag har så bra kontakt med dom och får vara med dom så mycket som jag ändå är.
Vad läser du?
Era bloggar. Vill börja läsa böcker igen, men är inte där. Det kanske får bli ett mål att läsa några böcker den närmsta tiden. Det är bara att köra eller hur? Det är bättre än att sitta framför skärmen hela tiden.
Vad är det bästa du ätit den sista tiden?
Måste vara semlan på Mr Cake. Väldigt speciell, men oj vad god den var. Ska jag klaga på något så kanske lite för söt för min smak, men så gott med bitarna av mandel i den. Lite krisp så att säga.
Vad skiljer sig idag mor samma tid förra året?
Mannens sjukdomar hihi. Är man gammal då man pratar sjukdomar och mediciner eller? Förra året var det knät som bråkade med honom, och nu stroken. När ska allt det här vända? Vill ju bara att vi alla mår bra nu.
Det här var mina svar på veckans frågor och nästa vecka blir det en ny fem en fredag.
Kramar Madde
Madelena 
Förstår att ni inte tar livet för givet när det händer något så allvarligt! Livet är skört men samtidigt också otroligt, för även om man kanske tror det värsta så blir det bra trots allt. Det är inte samma, men mycket bättre än vad man trott och det ska man vara väldigt glad för! Önskar er mycket välvilja där 🙂
GillaGilla
Tack finaste
GillaGilla
Jag hade också en paus då jag inte läste så många böcker, men däremot alltid bloggar och tidningar. Nu läser jag även böcker. Det går väl i perioder.
Och klart att barnbarnen ger energi 🙂
GillaGilla
så är det ju.
GillaGilla
Semlor är troligen ett säkert svar hos de flesta av oss. Att barnbarn ger energi men även tar är så sant.
GillaGilla
Ja visst är det så
GillaGillad av 1 person
Läskigt när nån nära drabbas av sånt. Man vill ju inte att det ska hända nån. Skönt att det har gått bra i alla fall….att han mår så bra som han gör. Även om jag älskar att läsa böcker så tar det faktiskt tid för mig med att ta tag i det ibland. Ibland är det lätt att läsa ibland kanske det tar sin tid
GillaGilla
Ja så är det ju
GillaGilla
det där med barnbarnen är svårt att föreställa sig förrän man är där. och vi har också en överstånden stroke i familjen och den var svår att ta in, men den är över. trots krämpor är maken förvånansvärt alert. semlor är en av få saker jag inte är så begiven på. men annars är jag ganska glad för mat. godast är den jag borde hoppa över
GillaGilla
Stroke är så laddat då de allra flesta får men av det
GillaGilla
Tråkigt med sjukdom, men skönt att man ändå kan vara tacksam till GUD för livet…
Förstår att barnbarn ger mycket glädje i livet å härligt att ni får njuta av det!
Trevlig helg ❤
GillaGilla
Ja det var tufft där ett tag
GillaGilla
Ja när man minst anar det så får man plötsligt lära sig att inte ta livet för givet, och så ej heller hälsan. Har tagit emot rejäla fetsmällar senaste åren. Skönt att det gick så pass bra för din man. Jag undrar om jag är ensam i landet om att inte ha ätit semla:D
GillaGilla
Du tillhör nog minoriteten i alla fall 🙂
GillaGilla
Perioder när jag mått dåligt har jag inte kunnat läsa, annars är jag storläsare. Ljudböcker var också svårta att koncentrear mig på, men, när jag samtidigt gör något annat så funkar det, annars svävar tankarna iväg. Det är tungt för både drabbad och närstående när man drabbas av en stroke. Min mor dog i en ålder av 48 av stroke, nu har jag passerat 70 o är glad att jag klarat mig såpass länge. Lärdomen är ju att försöka njuta av den tid vi får då inga garantier finns. Och så kul att du har tid och ork med barnbarnen, då mina var små bodde vi så långt från varandra så vi sågs sällan.
GillaGilla
Så är det ju. 48 år alldeles för ungt, och just nu känns det som om så många unga går bort. Ja är man runt 60 är det för alldeles för tidigt.
GillaGilla