
Det går om man vill
Gomorron. Hade ju jouren till i lördags morse och kände att jag ville göra något efteråt. Har pratat en del med en klustervän ( ja vi hoppar runt mellan olika boenden och hon hjälper oss ibland) och vi försöker verkligen få till en fikaträff eller nåt. Tyvärr jobbar vi väldigt olika så nästan omöjligt. Är jag ledig, jobbar hon och tvärtom. Chansade i morse och skickade iväg ett SMS. Hon ringde upp och även om hon hade fullt upp hela dagen tog hon sig tid för en kopp kaffe. Möttes upp efter att jag gått av, och som vanligt springer tiden iväg med henne. Sådana ska man vara rädd om så är det bara.
Grindstugan
Då jag kom hem kände jag inte alls för att bara stanna kvar hemma. Min man hade åkt in till stan och jag åkte dit för att möta upp honom. Hittade honom på grindstugan och beställde en alkoholfri öl. Passar mig perfekt, lika gott, och betydligt mindre kalorier.

Strosa runt
Vi tog en promenad runt i stan, och möttes av ett demonstrationståg. Iranier som tar avstånd från alla grymheter regimen i Iran har utsatt dom för. Allt dödande, allt förtryck. Står helt klart bakom deras kamp, men vart är alla andra som pratar om mänskliga rättigheter? Spårlöst försvunna. Förvånad? Inte ett dugg, men allt handlar om VEM som gör det, inte VAD någon gör.
Dag 62
Skulle ju tränat idag, men oj vad det värkte i mina muskler. Fick bli en vilodag, men lite över 8000 steg blev det i alla fall. I morgon ska jag besöka gymmet innan jobbet. Får nog ställa klockan för att fixa det. Nu ska jag röra på fläsket, och är så peppad.
Matintaget? Inte perfekt, men helt OK. Har inte överätit i alla fall och det får jag väl vara nöjd med tänker jag. Coachen skickade ett meddelande och gratulerade till över 20 minus och och att jag lämnat 80 talet. Hon har ju haft semester så hon gick väl igenom allt nu.
Kramar Madde