
Gomorron
Har inte kikat in hos er på ett par dagar. Jobbet och att jag har saknat all energi får jag väl skylla på. Men nu är jag här.
Då man ”bara” är hemma är det så lätt att fastna i sociala medier och det är inte bra. Ser mer och mer hur arga och enkelspåriga alla är. Allt blir svart eller vitt. Förstår de som dras till alternativa saker, och även jag är väl lite där. Vet att min man skulle stoppa mig ifall det gick överstyr. Därför kommer jag försöka dela upp begreppen lite och utmana er. Vad står orden för just dig?

Vad är en häxa?
Jag har aldrig dragits till häxor eller wicca på något sätt tidigare. Nu har jag läst en del böcker och visst har jag haft funderingar på det. Så när jag säger häxa, vad tänker ni då? Är det hon på bilden eller är det något annat?
För mig är en häxa en stark kvinna, bejakar det feminina, samt är duktig på healing av olika slag. Kan vara läkeväxter, empati eller något annat. Hon är här och nu.
Fram till 1700 talet var att brännas på bål ett vanligt straff för kvinnor. Kvinnor som män kände sig hotade av. Kvinnor som var duktiga på läkekonst. Då var vi häxor och idag är vi undersköterskor eller sjuksköterskor.
Vi sätter stopp
Idag ska allt vara så könsneutralt, man ska inte fostras in i en roll. Du kan byta juridisk kön redan som 16 åring. Du anses mogen för att ta det beslutet då, men mördar du någon förstår du inte konsekvenserna. De så kallade feministerna försöker sudda ut allt det kvinnliga för hatet mot män. ( hoppas ingen sätter morgonkaffet i halsen nu). Mitt i det så växer en rörelse fram som vill bevaka kvinnligheten, den inre Gudinnan och vår urkraft. Då jag började intressera mig för yoga följde jag Malin Berghagen och hon pratade hela tiden om min inre Gudinna. Det har följt mig hela tiden, och visst dras jag till kvinnliga krafter. Yin, månen stillheten, mörkret.
Vart står jag då?
Jag känner mig som en kvinna, och rent biologiskt är jag det. Jobbar vårdande, och är stolt över det. Jag är emot dagens feminister, men strävar efter ett jämställt samhälle. För mig handlar jämställdhet inte om att alla ska vara lika utan mer om att alla värden ska dömas lika. Vi har fortfarande långt att gå. Kvinnliga jobb har fortfarande långt kvar till lika lön och arbetsvillkor. Tillhör kommunal och det är mest kvinnor där. Om man nu strävade efter bättre för kvinnor varför har vi det som vi har det då? Som vänner föredrar jag män alla dar i veckan, och upplever att just männen är dom som ställer upp mest. Ändå saknar jag systerskapet som det pratas så mycket om.
Blev det ett flummigt inlägg? Kanske men så går mina sökande tankar just nu. Kanske utvecklar längre fram, men nu är jag nyfiken på era tankar om feminism, jämställdhet och flummeri.
Kramar Madde

























