

Dagen har gått i ett.
Helt galet alltså. Ledig dag och har varit igång stora delar av dagen. Ena dottern sov här då hon går på en utbildning för sitt nya jobb. Efter 14 år inom LSS är hon på gång att byta bana. Kanske inte helt, men vad än många tror så är en omvårdnadsutbildning bred. Det är inte bara som undersköterska man kan jobba utan även som elevassistent, stödassistent, inom socialtjänst,kriminalvård och HVB. Olika inriktningar, men det alla har gemensamt. Omvårdnad och bemötande. Det är just det man blir proffs på med den utbildning.
Gymmet
Hann ta ett pass på gymmet också. Äntligen är jag tillbaka efter dryga året med rehab. Kanske inte fullt ut, men klarar av att höja vikterna rejält. Ju mer jag tränar ju bättre blir både axel och höft. Kanske behöver till kiropraktor en gång till och fixa låsningen för att få ut optimalt av min träning bara. Det är jag väl värd tänker jag. Ska ändå hålla minst tio år till på jobbet.
Handla mat
Även om matkassen kom igår så behöver vi lite frukost och mellanmål hemma. Tog mig till ICA och ställde mig i charkdisken. Tänkte köpa lite lunch åt mig. Då jag står där kommer en kvinna fram och säger att hon gått förbi mig flera gånger. Varenda gång har det luktat så gott så det måste vara du. Blev så glad. Tänk vad lite som kan göra så mycket. Brukar du ge komplimanger till andra du inte känner?
Pärlat
Ja de här pärlorna har legat lite för länge. Dags att ta tag i det nu. Hoppas verkligen jag blir klar den här veckan så jag kan skicka in de. Går ju fort bara man sätter igång. Nu får de allt stå framme tills jag är klar.
Som ni vet så brinner jag för psykisk ohälsa. Det är så viktigt att våga prata, att våga se. Det är inte så farligt att prata om det. Flera har berättat då man säger att man är volontär för suicide zero. Pratade med min chef om det, och hon uppskattar det, men jag får inte bli en soptunna. Det lär vi oss också i utbildningarna. Att kunna hänvisa vidare. Jag är inget proffs, bara medmänniska.
Kramar Madde
































