
Nu är vår Svea i katthimlen
Den här tiden på året är lite jobbigt för mig. Förra veckan är det två år sen min pappa somnade in. Igår var det dags att låta vår katt somna. Det kom lite som en chock för många då hon inte har varit sjuk så länge. Hon har alltid varit en pigg och gosig katt dam på 15 år. Vi trodde allt att hon skulle hänga med flera år till.
För någon vecka sen började hon att sluta äta och dricka och klart man tror det var något tillfälligt. Tyvärr var det inte det, och vi kände att nu är det dags. Hade hon varit yngre hade vi nog gjort en ordentlig undersökning, men vi talar inte om en ungdom längre. En katt lever i regel mellan 10-15 år så hon ville nog inte mer.
Även om man vet det så är det ett jobbigt beslut att ta, och just Svea var min mans första egna husdjur. Även om jag skaffade henne så har det alltid varit min mans katt. Vår andra katt som tyvärr blev sjuk och gick bort för ca 7-8 år sen var min katt.
3 år idag
Idag är det tre år sen mitt barnbarns pappa inte orkade längre, Mycket känslor som ni ser hos mig och idag innan jobbet ska jag åka upp och tända ett ljus för honom.
Det är tungt, och kan inte riktigt känna den där riktiga julglädjen. Tur det mesta är klart, men har varken bakat, eller gjort godis i år.
Var rädda om varandra där ute. Ge någon ett leende, säg hej, Det kan rädda den personens dag. och till och med liv.
Kramar Madde






















