Madelena

Kreativa underverk

Godmorgon. Har under flera år haft adventskalendrar här på bloggen med lite olika innehåll, allt från att hylla andra bloggvänner till julmusik med mera. I år tänkte jag dela med mig av positiva kort från min kortlek Mystikens visdom. Efter ett tufft år för många då man ser vad som händer där ute så kan vi behöver gå in i vår egna bubbla och bara få tänka på oss själva.

Först ut. Kreativa underverk, Du har tankar på vad du vill göra, och nu är det helt rätt tid oavsett hur litet eller stort du tänker. Du har allt inom dig, men ibland behöver man en liten knuff åt rätt håll, så här får du den av mig. Behöver du mer fysiskt så anmäl dig till en kurs, kosta på dig en bok i ämnet eller så kör du bara.

Du kommer inspirera andra om just du vågar hoppa, eller i alla fall ta det där lilla steget du behöver för att lyckas. Du har allt att vinna.

Berätta gärna vad du brinner för just nu? Vad är det du vill förändra, eller göra?

Mantra Med inspiration blir jag kreativ.

Kramar Madde

En avliden

Sista frågan hos Madeleine och tänkte skriva om något annat viktigt i samband med detta. Som flera av er vet har jag flera nära som valt att bli en ängel. Vi talar alltså om suicider och vad psykiskt ohälsa kan göra.

Många säger att det är egoistiskt att välja att avsluta sitt liv, men jag har så svårt att se det på det sättet. Vi talar om personer som mår så otroligt dåligt och på fullt allvar tror att världen blir bättre utan dom. Idag är det så otroligt svårt att få hjälp, och det som erbjuds är KBT, dvs ta och baka en kaka och drick en kopp kaffe. Eller varför inte gå ut och gå en promenad.

Så svårt att skriva ett sådant här inlägg och även om det snart är tre år sen så kommer tårarna så fort jag tänker på det, Blir alldeles för känslomässigt.

Däremot finns en förening suicide zero som jag stöttar regelbundet. Behövs inte så mycket, många bäckar små ni vet. Har även funderat på att börja jobba som volontär där, men just nu klarar jag inte riktigt av det…

Det var sista för november och den här månaden var jag med på alla.

Kramar Madde

Jul på gymmet

Tog mig till gymmet fast jag inte orkade i tisdags. Körde lite styrka och lite kondition. Det kändes ändå bra fast jag var så trött. Gäller att tänja på gränserna lite och att göra fast hela jag bara skriker Vill inte. Julpyntet hade kommit upp och även granarna. Det är så otroligt vackert

Lamporna på järntorget

Är ju något som även det syns på sociala medier. Skenet är så fint och rofyllt Dom har verkligen lyckats där.

Igår kom snön

och passade på att ta med mig kameran ut. Det är ändå roligare med en systemkameran än med telefonen bara. Väldigt skönt ute och visst blir det ljusare då snön har lagt sig lite.

Gofika på EH

Har varit så sugen på varm choklad så länge. Det är ju inget vi gör nu för tiden så passade på då jag fikade. Här gick jag all in, rockyroad varm choklad och mudcake. För mycket grädde, och tur man inte äter det jämt. Då och då är det riktigt gott.

Det var kallt

Det är bara att titta på bilderna så fryser jag. Kallt, men så vackert. Nu höll jag mig bara runt brunnsparken, men det räckte. Strosa runt lite innan jag åkte hem igen, men hann med att köpa present till en bloggvän som fyller år så nu ligger den på lådan också.

Kramar Madde

Hjärta

Då var det dags för årets sista fototriss hos Christel och i dag ska vi prata om hjärtan. Det blir årets sista och i morgon börjar hennes decemberutmaning istället. Häng på vet ja. Vi kommer få ett ord och spinna vidare på det i ett inlägg. Det kan ju vara kul tänker jag.

Men nu var det årets sista triss och ämnet är hjärta. Först ut det vackra hjärtat jag fick av min fina bloggvän Madeleine förra året då jag fyllde år. Hänger i sovrumsfönstret och är så fint.

Två av mina hjärtan

Då vi var på liseberg vid halloween. Dessa två alltså, Livets efterrätt. Tänk hur ett mormorshjärta kan svämma över av de små liven. Vem trodde det då man fick sina egna att man kunde älska så mycket igen?

Lejontrappan

Hjärtat vid lejontrappan börjar bli en del av stadsbilden nu. Började för några jular sen och ”alla” skulle ta en selfie precis där. Visst är det en vacker inramning och visst behöver vi lite mer kärlek i våra liv? Speciellt i dessa tider.

Det här får bli min sista fototriss och precis som jag skrev här ovanför så kommer jag haka på decemberutmaningen också.

Kramar Madde

Julfilm

Nu var det ett tag sen jag tipsade, och anledningen var att det inte sett en ända jag fastnat för. Lite trist att läsa om filmer jag kommer sänka totalt. Den här gillade jag och inte alls lik andra jag sett. Vi säg den på kanal 5 men såg att den finns på discovery också.

Handling

Lucy en hårt arbetande advokat i New York. Precis innan jul får hon reda på att hennes storasyster Alice gått bort och måste åka till sin hemstad. Hon räknar med att kunna åka tillbaka direkt efter begravningen, men riktigt så blir det inte.

Hon får möta sitt förflutna, och lite av det hon flytt ifrån, och till slut avslöjas en hemlighet som förändrar mycket för mångas liv.

Vad tyckte jag?

Det var en helt annan story än i de flesta julfilmerna jag sett. Då vi själv haft två dödsfall i jultider så berör det mig lite extra. Visst har det varit jul, men även så mycket känslor, och värme. Jag tyckte den berörde och både jag och min man är helt överens om att ge den fyra jukulor och starka sådana.

Får ni möjlighet så se den.

Kramar Madde

En saknad

Dagens fråga i Madeleines bloggutmaning är en saknad. Direkt tänker jag på de som inte finns fysiskt med oss längre. Så många som jag önskade kunde komma tillbaka, så mycket man vill säga och göra om.

Till det finns det många som man tappat kontakten med som jag saknar. Avstånden, och ibland så kommer livet emellan. I dagens samhälle är även vänskap en slit och släng vara, och man umgås så länge man har utbyte av den andra. Ofta används klyschor om att livet är för kort för att slösa tid på något som inte ger en något. Till viss del är det ju sant, men känner att det blir lite för mycket av det.

Vem saknar du just idag?

Kramar Madde

Godmorgon

Här vaknar jag upp till en bitande kyla. -9 visar termometern. Det är galet kallt för att vara Göteborg. Ska hoppa in i duschen och sen åka till jobbet igen. Lagom sugen då det blir min 6e dag på raken. Tur jag slutar 15 i alla fall.

Igår fick jag äntligen köpt mig en kalender. Tillhör den där skaran som gärna använder mig av en fysisk fortfarande. Den i telefonen i all ära, men en fysisk med tydligare översikt är allt bäst trots allt. Kanske är gammeldags, men sådan är jag.

Ryms allt

Nu är det inte bara en kalender utan här finns ytor att jobba med mina mål också. Får hela tiden tips om att jag bör skriva upp allt för att tydliggöra. En sak att ha det i huvudet, men att bocka av allt man gjort är allt bra. Kunna lägga det man lyckats med till sina handlingar. Det är så lätt att glömma det som gått bra annars. Det finns även plats att skriva upp drömmar, tankar med mera. Det kan också vara en bra sak att se tillbaka på.

Häromdagen tittade jag på bilder från förra året. Såg en extremt trött och sliten Madde då. En so absolut inte mådde bra. Under det här året har jag lyckats stoppa förfallet, har börjat komma tillbaka, men är inte framme ännu. Det hoppas jag på nästa år.

Till det, en liten bucketlist med små guldkantsmål. Det är så viktigt.

Nu ska jag starta dagen, och hoppas ni får en riktigt bra dag.

Kramar Madde

En träningskompis

Nu ska vi prata träningskompisar i Madeleines bloggutmaning. Det passar ju mig som handen i handsken då jag tränar en hel del. Speciellt det här året. Det har helt klart varit min räddning och tack vare det så står jag där jag står just nu.

Under den här tiden har jag inte direkt haft någon träningskompis, men fått så mycket hjälp från alla på gymmet. De är mina träningskompisar och de allra bästa.

Till det pratar jag åtminstone med en fortfarande efter pure change, och ser en till ibland på gymmet. Klart det är peppande, då man gått igenom samma resa.

Så svaret på frågan idag blir att jag får nämna mina tränare. De har varit så peppande och så underbara under hela det här året.

Hur tänker ni runt träning. Vill ni ha en kompis med er eller tränar ni helst ensamma? Jag kör mycket själv, men visst hade det varit kul med en kompis med liknande intressen.

Kramar Madde

Planer för veckan

Ännu en ny vecka. Vad tiden går fort alltså. Tänkte skriva om mina planer för veckan som kommer. Har skrivit det tidigare, men jobbar grymt mycket ena veckan och nästan ingenting andra. Nu är det veckan jag knappt jobbar på så då hinns det med så mycket annat.

Måndag Slutar klockan 10 och ska åka hem sen. Kommer vara trött, men planen är att åka till gymmet direkt efteråt en stund. Vad jag gör spelar mindre roll, bara att jag kommer dit så är jag nöjd. Vi ska även köpa dryck inför vår glöggfest på lördag, och planera maten.

Tisdag jobbar 8-15. Det hade jag glömt av hihi. Då blir det jobb och inte mycket mer. Får avboka min yogatid bara. Tur jag såg det. 6e dagen på rad och är redan galet trött.

Onsdag Köra barnbarn till skolan, och därefter arbetsterapeuten. Tänkte ta mig till gymmet efter det. Var det någon som sa ledig dag?

Torsdag Jobbar 15-jouren och går av 10 på fredag. Innan tänkte jag åka till gymmet en stund. Min man jobbar ju hemifrån och då är det svårt för mig att vara hemma. Kan ju inte göra något ändå så lika bra att förena nytta med nöje eller hur?

Fredag Hämta mat efter jobbet och sen baka och fixa inför lördagen. Kommer inte åka till gymmet i alla fall utan bara greja hemma.

Lördag Glöggfest så utgår ifrån att hela dagen kommer ägnas åt det. Vi har hyrt lokal så vi behöver inte städa något speciellt hemma innan som tur är. Ser verkligen fram emot det nu. Flera år sen vi hade någon senast, då ett litet virus ställde till det.

Söndag Yngsta barnbarnet fyller ett så det blir barnkalas och efteråt funderar jag på en tur till Alingsås och tomteparaden. Alingsås gör så mycket och är en så mysig stad tycker jag.

Ingen vila här inte som ni ser. Vad har ni för planer för kommande vecka?

Sammanfattning

Godmorgon. Då jag inte skriver om detta varje dag så började jag sammanfatta varje vecka istället. Det kändes som jag skrev samma sak varje dag då jag gjorde det. Ingen förändring alls. Tråkigt att skriva och med all säkerhet väldigt tråkigt att läsa. Det var ju inte tanken, men så blev det. Ibland blir det inte så bra som jag tänkt mig bara. Dagboksanteckningar i all ära, men om man inte lever ett extremt spännande liv blir det lätt samma hela tiden.

Ryggen

har jag ju klagat på, gråtit över och det som egentligen tagit över mitt liv. Återigen sviken vården, men tack vare mina tränare och min man så börjar det bli bättre. Har inte lika ont på långa vägar längre. Tränarna pga alla övningar, och även att dom fokuserat på just den delen. Min man för han äntligen lärt sig hitta mina punkter och kan känna då en muskel är spänd. I början grät jag och skrek mest, men sista veckorna kan han allt ta i mig utan att det gör ont. Till hjälp har han aloe vera heatlotion eller thermolotion beroende på vilket märke jag väljer. Bästa linimentet.

Psyket

Ja det där känsliga ni vet. Att må dåligt i kroppen är så accepterat, men däremot att ha ont i själen talas det inte lika mycket om även om det börjar bli bättre. Bakslaget som jag sa, men min tränare tyckte att det är ju där jag står. När livet inte är snällt och ibland rinner bägaren över. Jag behöver positiv energi i mitt liv för att orka ta alla bitar som inte är bra. Har bara skrivit om en bråkdel, men varken min tränare eller arbetsterapeut förstår varför inte har varit sjukskriven. Även min man har ifrågasatt det trots att han jobbar på försäkringskassan. Många blir långtidssjukskrivna för mindre. Vad har hänt med läkarkåren egentligen? Vägrar sjukskriva, vägra behandla. Tur jag är så grymt stark som jag är.

Min största utmaning just nu är att stilla mig. Min hjärna bara skriker efter hård träning, och mina tankar är redan framme vid allt jag ska göra då de här tio veckorna är över. Samtidigt så vet jag att jag behöver stilla mig lite, att inte hasta fram. Tänk vad jag lärt mig under året, och vad jag är tacksam över vad mina tränare gjort för mig.

Kramar Madde