Ja det var dagens ämne hos Madeleine. Med tanke på resten av ämnena så är första tanken en avlägsen släkting, men så behöver det inte vara eller?
Jag tänkte skriva om en avlägsen plats. Nu kanske det inte finns så många avlägsna platser längre då världen krymper i takt med att vi har lättare att ta oss runt.
Den mest avlägsna platsen jag har varit på är nog Mexico dit vi åkte på vår bröllopsresa. Två veckor på ett lyxhotell. Sen var väl inte Mexico det tryggaste stället att vistas på. Beväpnade vakter överallt, och stora kontroller innan man kom in på hotellet.
Söndag igen, och dags att skriva veckans positiva. DĂĄ det är min ”jobbvecka” sĂĄ händer inte sĂĄ mycket mer än att jag äter, sover och jobbar. Finns inte mycket tid över till nĂĄgot annat varannan vecka. Hälsosamma arbetstider var det ja 🙂 🙂 Inte mĂĄnga som är nöjda förutom kommunal. Bitter? inte ett dugg.
AW
Det hann vi med i veckan i alla fall. Spelade shuttleball efter vårt APT Jag tycker det är så kul och förstår inte varför vi inte gör det oftare. Ganska billig aktivitet, och så enkelt. Alla kan vara med vilket är så bra. Mycket skratt och var rätt trött då jag väl kom hem.
Färdigvaccinerad för i år
Ja då är jag redo att möta både influensa och covidtiderna. Just nu går det väldigt mycket covid och kan jag förhindra något så är det värt. Jag vet att jag fortfarande kan bli sjuk, men man blir inte lika sjuk. Ändå stor skillnad på att få typ en influensa och ligga på IVA. Till det, finns inget som är hundra procentigt, men att minimera riskerna är alltid bra.
Bra pass pĂĄ gymmet
Lite dubbla känslor. Sista passet med tränare, men det gick grymt bra. Känns verkligen att det gjort något och det jag tänkte mest på var att jag klarade av att hänga upp julgardiner utan att få ont. Armarna har bara skakat tidigare och nu fixade jag det utan problem. Jag tränar ju för att klara vardagen, inte för beach någonting.
Börjar vända
Ja det måste jag väl nämna? Känner mig mer på gång, har betydligt mindre ont, och är något piggare. Det tog tid, men tror ändå att det har varit bra för mig att vila i allt under de här veckorna. Samtidigt så måste jag se att jag inte är tillbaka utan mer att det börjar gå åt rätt håll. Fem veckor till ska jag hålla ut med att ta det lugnt, sen börjar jag igen. Det blir lagom till nästa år.
Så vackert väder
Nu märks det att vintern är på väg, samtidigt som solen skiner. Det är verkligen så vackert tycker jag. Nu ska bara snön komma så är jag nöjd. För visst behövs ljuset som snön ger då allt blir mörkare. Till det, alla ljus i fönstren hemma hos folk. Älskar den här tiden också.
Det fĂĄr bli mitt bidrag för den här veckan. Nästa vecka är min ”lediga” vecka dĂĄ jag gĂĄr av klockan 10 i morgon och har bara ett jourpass torsdag till fredag.
Dagens ämne hos Madeleine Tycker det låter lite högtidligt, och jag vill nog säga att man har vänner på besök.
Minns då jag var liten och man fick gäster. Då som dom att man hade främmat hemma och vi satt i finrummet. Ni vet det där rummet som man bara fick vara i då det var lite extra.
Tänkte också på ordet främmat. Är inte det lite konstigt egentligen? Vem bjuder hem främmat? Jag brukar bara bjuda hem de jag känner och umgås med.
Hur tänker ni runt gäster? Bjuder ni gärna hem, eller vill ni helst besöka andra?
Igår startade jag dagen med att åka och vaccinera mig mot covid. Tidigare har jag mått väldigt bra förutom en gång där jag hade lite feber i två timmar så det skulle väl inte vara något problem. Nu visade det sig att det skulle gå minst en vecka mellan de olika vaccinationerna om man inte tog dom samtidigt. Då jag tog min influensa i måndags så var det gränsfall. Tror inte ens hon visste den egentligen orsaken så jag fick den.
Morgonshopping
Sista fredagen i månaden ett par gånger per år så är det morgonshopping i nordstan och naturligtvis var det just denna fredagen jag var där. Han inte kika i affärer, men zoega bjöd på kaffe och lussekatter så det passade jag på att ta. Det är sådana där små saker som gör så mycket. Ett gott avbrott i vardagen.
Jobb
det är ju min jobbhelg så igår jobbade jag mellan 11-20. Det är nog de värsta passen man kan ha. Hinner ingenting innan då jag åker hemifrån strax efter 10 och då jag kommer hem på kvällen så lägger jag mig för att orka med dagen. Den här veckan skulle jag ha 3 sådana här pass, men blev av med ett pga AW vi hade i tisdags.
Var så galet trött då jag kom hem. Tittade lite på idol innan jag gick och la mig. Trodde nog att Saga ihop med Simon eller Louisa skulle stå i final. Nu blev det inte så då bägge dom föll på målsnöret. Så surt , men tror att bägge dom kommer koma långt ändå. Såg ni det? Vilka var era favoriter?
Feber
då kom natten och biverkningarna satte igång. Började med att jag blev öm i armen och sen kom febern. Låg och skaka bara i flera timmar tills det lugnade ner sig så jag kunde somna. Tyvärr sov jag lite för långe, men kommer ju hinna. Har fortfarande lite feber men då jag inte är sjuk i den bemärkelsen så kommer jag jobba. Ta en panodil och bit ihop. Så är det bara.
Eller som vi säger här i göteborg, syssling är dagens ämne att skriva om. Som jag skrivit tidigare så har jag inte så mycket kontakt med min släkt och har ingen aning om några andra släktingar än just mina kusiner.
Vad är då tremänning?
Ibland är det inte helt lätt med olika släktskap, men det är kusiners barn. Mina barn och min kusins barn är sysslingar.
Då jag inte känner några av mina så blir det svårt att skriva om någon.
Nu tror ni att det slagit över totalt. Vi är inte ens inne i december och jag börjar prata nyårslöften. Riktigt så illa är det inte kan jag ju säga, utan det här är mer en tanke, och fundering.
Gick tillbaka till förra året för att se hur jag hade tänkt där och hade varit inne på samma sak även då. Däremot såg jag någon som absolut inte mådde bra. Gjorde ont i mig att se den bilden. Besvikelsen, och den enorma tröttheten och sorgen. Där är jag absolut inte. På en skala 1-100 så kanske jag stod på 25 där. Är inte 100 även om jag trodde det innan sommaren. Däremot kanske jag står på 60 idag. Målet för nästa år är att kanske komma upp till 80 i alla fall?
Inga löften utan mål
Förra året var målet att ta mig tillbaka, vilket måste sägas uppfylldes gott och väl. Ibland är man så naiv och tror att allt ska gå så fort, men riktigt så är det inte. Det har min ena PT verkligen lärt mig. Jag trodde jag kommit längre på grund av min bubbla och då jag fick känna efter så var jag inte där jag trodde. Hade kommit långt men inte ända fram. Det var inget bakslag för jag hade inga bra förutsättningar då jag började och så nådde jag ändå dit jag är idag.
Tar mitt arbete till hjälp
På mitt jobb gör vi genomförandeplaner för varje brukare. För många år sen tyckte en högfungerande att det var jobbigt och kändes lite nedvärderande. Frågade mig om jag gjorde en på mig själv. Svaret var naturligtvis nej, men jag skrev upp mål för varje år. Egentligen är det samma sak. Det blev lite bättre då jag la upp det så. Nu kanske vi jobbar mer på livsområdena där dom behöver mer stöd, medans jag kanske kanske kan skriva mer om vad jag önskar uppnå. Några områden kanske är lite svårare. typ hygien. Hoppas jag sköter den tillfredställande hihi.
Finns det nĂĄgot ni vill jobba mer med?
Finns det något i erat liv ni vill arbeta mer med eller förändra inom era stora livsområden? Då jag pratar livsområden så är det jobb, socialt, hemmet. ekonomi, hälsa och fritid På jobbet så pratar vi hygien också men det är kanske inte aktuellt för någon av oss. Tror det kan vara bra att se över alla områdena för allt hänger ihop. Sen ska man inte göra några hittepå saker bara för att. Likaså ska målen vara rimliga just där man själv befinner sig.
Nu ska vi prata släktband igen i dagens bloggutmaning. Det är kusinernas tur att få lite uppmärksamhet. Jag har bara fyra kusiner, och en av dom har jag väl kontakt med riktigt. En umgicks jag med i tonåren, och hon är gudmor åt min äldsta dotter. Tyvärr tappade vi kontakten, anledningen, min familjs konstiga personlighet. Tycker bara det är tråkigt att jag skulle komma i kläm där då jag inte är min mamma.
Den kusinen jag har kontakt med mest åkte vi på semester med i höstas. Duvdrottningen ni kanske minns.
Däremot har mina barnbarn väldigt bra kontakt med varandra, och två av dom är bästa vänner också. Det är så viktigt, speciellt då dom är så jämngamla. Ett gäng sexåringar. De två minska kommer det att skilja ett år på, men då lilla E kom två månader för tidigt så är dom inte födda på samma år. Vi får se om det blir ett eller två års skillnad på dom 🙂 Jag hoppas på två, då det inte är kul att fylla år 29 december då det är beräknat.
Har ni kontakt med era kusiner? Blir det naturligt eller bara vid kalas? Kanske inte ens då. Mina barn har inte kontakt med några kusiner alls förutom min äldsta som har kontakt med en. Återigen beror det inte på mig utan på min konstiga familj som inte vill.
Det känns allt lite konstigt tycker jag, men nu är det dags för mig att stå på egna ben. Igår hade jag min sista PT timme och nu ska jag klara mig själv. Under nästan ett år har jag haft ett fantastiskt stöd och nu är det över. Dom finns ju kvar, och ibland har dom sista minuten tider och en sådan kan jag ju alltid haffa om jag behöver. Sen får jag ju komma med snabba frågor också. Det är ju helt ok så länge dom inte har en kund. Det känns ju ändå självklart att man inte stör då. Vi som betalt dyra pengar ska ju få vår tid eller hur?
Blev ett bra pass
Ja mitt sista pass blev trots allt bra, och efter att ha haft en svacka då det kommer till träningen kände jag mig stark. Vi kunde höja så mycket. och det kändes helt OK. Det som inte var helt hundra är ju nedre delen av ryggen. Inte konstigt, men även det går åt rätt håll.
Kondition
Vi pratade om mina svagheter och det är konditionen. Har fått mina tips som faktiskt är helt genomförbara utan att det blir en nära döden upplevelse. Fyra olika maskiner, och fem minuter på varje. Kör rätt tufft så har man fått tjugo minuter cardio, Jag tröttnar rätt snabbt på de maskinerna, så detta upplägget passar mig perfekt. Det kan ju vara ett tips för någon annan som känner som jag, men ändå behöver jobba med konditionen.
Nästa år
ska jag börja köra ordentligt igen. Varför inte nu kanske ni undrar? Anledningen. Jag får inte dras med i det där lyckoruset en gång till. Jag måste acceptera mitt mående här och nu. Förra gången drogs jag ändå med lite för mycket, och det gjorde rejält ont där efter semestern. Man lär sig hela tiden. Där får jag tacka min ena tränare för acceptansen. Smällen hade varit ännu hårdare utan det stödet.
Självklart kommer jag fortsätta träna, men det är OK om det inte blir tre gånger i veckan som är målet. Det är till och med helt OK om det bara blir två. Gråter inte ens om det bara blir en gång om livet ser ut så.
Det är helt klart en utmaning, och varje utmaning ska ju helt klaras eller hur?
Godmorgon alla. Då var det torsdag igen, och dags för Christels fototriss. Ljus var temat så börjar med ett lite äldre kort. Allahelgona och då vi tog vår promenad på kyrkogården sent på kvällen. Så otroligt vackert och rofyllt med alla ljusen. Lite kusligt är det allt att springa runt på en kyrkogård vid 12 på natten, men var så mycket folk där. Trodde aldrig det, men så var det.
Jul pĂĄ liseberg
så mycket vackra ljus som det finns där. Det får ju inte missas det heller. Hela parken lyses upp det är så otroligt vackert. Rena rama julmagin, och man blir så lycklig av att få tillbringa tid i den parken. Måste ju inte handla utan mer strosa runt och titta bara.
Julmarknad
Visst ser det sagolikt ut? alla ljusen runt bodarna på Tjolöholms slott på deras julmarknad. Fattas bara lite snö så hade allt varit perfekt
Det är ju mycket ljus i alla dess former den här årstiden och det är så vackert. Alla ljus hemma hos folk, på balkonger och trädgårdar. Samtidigt behövs det då mörkret är som värst.
Nu kommer jag inte skriva om någon person i Madeleines bloggutmaning utan om något annat. Fåglar. Jag har så svårt för just fåglar. Tycker dom ser läskiga ut, och är absolut inte pålitliga. Sitter som i en bur fine, men jag vill inte ha dom lösa nära mig.
Dejtade en kille en gång i tiden som hade en papegoja. Den var alltid lös, och jag var väl inte helt bekväm med just det. Däremot hade den en egenhet, Den attackerade blondiner. Tur jag var mörk så jag klarade mig där.
Blev även attackerad av fåglar utanför vår lägenhet. Lånade en hund, och vi skulle gå ut. Antagligen hade dom ungar i närheten, och skulle skydda dom. Ringer min man som hör mig skrika både i telefonen och genom fönstret.
Vi hade fåglar då jag var liten. Undulater Visst är dom vackra, men vet inte om jag vill ha några idag. Tittar gärna på dom, men håll dom ifrån mig.
Nu fĂĄr jag inte panik, och kan vistas i samma rum, men nja,,,, Inte hos mig,
Madelena 