Kategori: Allmänt

Veckans vikt

Godmorgon allihop. Ja här pendlar det upp och ner precis hela tiden och den här veckan blev det 0.6 kilo ner. Just då det kommer till vikt så är det alltid ett känsligt ämne. Får höra hela tiden om att andra gör så, andra si och alla har rätt till sina egna metoder. För vissa kan det gå över till osunda tankar och det är ju inte bra. Samtidigt, inte alls konstigt. Det är bara att se hetsen ute i samhället. Alla smala/magra människor. Från det att vi är små får vi höra. Du är så nätt och fin. Likaså vad man äter. ”Jag äter minsann inte det, och du ska inte äta så osv” En gemensam nämnare jag ser är att de som undviker processad mat i största mån verkar må bäst. Det oavsett vilken kosthållning man använder sig av.

Jag har rätt att vara fet

Motsatsen till smalhetsen är framförallt tjejer som går ut och säger just detta. Vi talar om väldigt överviktiga tjejer och är nästan stolt över det. Vad man än säger så är en kraftig övervikt farlig. Där ska fokus ligga. Det får aldrig handla om skönhetsideal. För mig handlar det enbart om blodtrycket. Alla andra värden är bra på mig och jag är fullt ut frisk.

Även min man har en övervikt och är just nu nekad två operationer han behöver göra då riskerna är för stora. Sen att vara fixerad vid BMI blir totalt fel åt andra hållet.

Släcka bränder

Framförallt vården ( med några undantag) ser bara övervikt och aldrig vad som ligger bakom. Vid så många tillfällen är attityden att man är dum i huvudet eller lat om man är överviktig. Att man inte vill är inte förstår. Finns det något vi överviktiga kan så är det vad man ska äta och göra. De flesta av oss är experter. Därför funkar det inte att kasta åt oss kostråd eller ett samtal med en dietist. Det kommer aldrig åt problemet.

Det erbjuds enkla lösningar såsom mediciner eller viktoperationer istället för att jobba med problemet. En läkare sa faktiskt att ja du är överviktig, det är inte bra, och du vet om det. Däremot kanske vi ska jobba med det andra först. Det efter alla dödsfall 2021. Kändes så skönt. Min tränare sa ungefär samma sak. Vi jobbar med detta först så kommer det andra sen automatiskt.

Träning

Har haft rejält ont i höften ett tag och nu har det varit så illa att jag vaknat av värken och har haft svårt att sova. Däremot märker jag att just rörelse har minskat det en del. Inte att stå utan att röra mig. Har tränat, men kanske tänkt på vad jag gör. Nä, nu får allt min tränare bryta sin semester och hjälpa mig 🙂 Skoja bara. Det har ställt till det för mig och det får jag ju ta.

Den här veckan kommer jag gå på SPA med min kusin på hagabadet, men kommer träna också. Två gånger tänker jag mig så lägger jag det på en rimlig nivå.

Kosten

ja det är den svåra biten, speciellt då vi har så olika tankar om mat hemma. Vi båda går på viktväktarna, men vi har ändå så olika tankar runt omkring det. Han tänker mest lite points, medans jag gärna äter upp mina och mer därtill. Däremot vill jag ha den ”rena” maten medans min man inte alls bryr sig om det. Gissa vem som lyckas bäst?

Det här får bli veckans rapport för den den här gången och på måndag så kommer ett nytt.

Var rädda om varandra där ute njut av livet

kramar Madde

Godmorgon på er

Redan söndag igen. Vart tar tiden vägen? Den bara springer iväg, och nu var det dags att skriva veckans viktigaste. Det där jag listar veckans positiva och den här veckan kommer det gå så mycket lättare. Hänt så mycket roliga saker även om inte allt har varit jättestort.

Spontanträff med vänner

I onsdags då jag var i affären fick jag ett mess från ett par vänner. Vad gör ni? Vi är snart vid lilla bommen. Vad sägs om ett glas? Snabbade mig in med varorna och satte mig på vagnen för en träff med våra vänner. Jag kom först och tog in ett glas rosé och sen började andra droppa in. Min man var sist då han kom direkt från jobbet. En trevlig, spontan tidig kväll men så kul. Sådant gillas. Vi brukar annars gå om varandra då jag ofta jobbar kväll.

Räkmacka med kusinen

Blev ännu en spontanträff, men kanske inte riktigt lika spontan. Räkmacka hos min kusin och hennes man. Både jag och mannen skulle upp och jobba dagen efter så vid 22 tiden var vi hemma igen. Spelar ingen roll för trevligt var det i alla fall. Pratade en del om vår kommande resa till Irland bl.a

Träningen gick bra

Det trots att min tränare har semester så kom jag iväg. Alltid svårare själv, men det kändes ändå helt ok. Jag har kört både kondition och styrka och har inte fuskat då det kommer till vikterna. Det är ju lätt då man inte har någon över sig. Ändå känns det bra att jag fått in det som en rutin i vardagen.

Blodtrycket är stabilt

Trots sänkning av medicinen. Däremot kan jag nog förstå att jag inte kan fråga om ännu en sänkning just nu, men jobbar jag lite till så kommer det ske också. Målet är medicinfri innan årsskiftet. Det ställer höga krav på mig och måste fortsätta med en viktminskning, rutiner runt kost, träning och vila. Alla tre behövs och ingen får ta över av de bitarna.

Fina presenter

Jag visade ju dom tidigare och trodde det skulle vara två stenar, men blev så mycket mer som jag inte räknade med. Så vackra, och blev så otroligt glad. Helt klart har veckan vart riktigt bra och hoppas det blir likadant nästa vecka.

kramar Madde

Pandemi, och strategier

Vem hade trott att det skulle bli tre delar då jag började skriva i torsdags. Det var inte alls meningen. Nu blev det bara så, och då får jag väl fortsätta tänker jag.

Försökte ta mig igenom det första året så gott det gick. Kämpade på, men då pappa somnade in sa det bara STOPP. Hade ju en bra vårdcentral så tänkte att det här kommer inte bli fel. Så fel jag hade. Läkaren förklarade att det är TVÅ VECKOR för sorg samtidigt som hon stoppade upp två fingrar i mitt ansikte. Försökte förklara flera gånger att det var så mycket mer, men hon vägrade lyssna. Åkte hem, brakade hemma och min man brukar aldrig lägga sig i, men där och då ringade han upp chefen och försökte prata med henne. Vissa delar höll hon väl med om. Jag fortsatte jobba efter min sjukskrivningsvecka. Ni vet den utan läkarintyg. Jobbade natt och sen var det pappas begravning

Skulle jobba hela julen, men kände att jag inte orkade. Var i en dimma. Bytte vårdcentral och CAPIO var ju ännu värre. Chefen där höll på fram till halv ett på natten då jag gett dåliga omdömen. Där och då anmälde jag honom men som ni kanske vet så ska dom utreda sig själva och självklart så la han allt på mig och ljög så mycket. Orkade inte driva det vidare.. Däremot sätter jag inte min fot på CAPIO igen. Ni ska veta att jag försökte få tag i en högre, men cheferna vägrade höra av sig och i svarsbrevet hånade han mig för det. Därför dömer jag hela CAPIO och inte bara den vårdcentralen.

Bytte igen och fick en månads sjukskrivning utan uppföljning. Lite bättre blev det, men inte fullt upp. Höll på så under hela våren med ganska dålig hjälp överallt. Bestämde mig för att ta tag i det och anmälde mig till Pure change till hösten. Kände att jag nog skulle klara det och var så glad. Semestern kom och då jag fick tänka brakade jag igen. Orkade inte ens ta mig ur soffan, kunde inte köra bil osv. Sökte igen, men återigen. Ingen sjukskrivning. Enligt läkaren så fanns det hur mycket forskning som helst som sa att den bästa läkningen är att baka en kaka, dricka en kaffe och knapra lyckopiller. Fick benso utskrivet som jag blev totalt galen på. Hamnade i ett psykosliknande tillstånd. Läkarna vägrade att lyssna. Fick avboka pure change

Bra chef, semester och nytt försök

Ja som ni vet så genomförde jag pure change i januari. Jag fick inte bäst resultat fysiskt. Höll mig på den understa tredjedelen. Däremot hände så mycket annat. Att jag kunde göra det berodde på att min chef lät mig ta ut en hel del semester under den tiden så jag kunde boka in min träning, Att jag har en ekonomi så vi kunde betala 30 000 kronor och att min man stöttade mig.

Tyvärr blev det lite rörigt där på grund av omständigheter ingen kunde göra något åt. Hade mycket samtal under tiden, och berättade ju även att marknadsföringsavdelningen följde min resa vilket ni kan läsa om här . Jag är så tacksam för hjälpen där så det finns inga ord. Blir nästan lite halleluja moments 🙂 Jag hade nog inte klarat detta utan alla fantastiska människor jag fått lära känna där. Har sagt det, och hoppas dom förstår att jag menar det och inte bara något jag säger.

Varför ska hälsa vara en klassfråga?

Ja det har jag funderat på så mycket. En del eller rätt många sa till mig att det är väl bara att hitta övningar på nätet. Ja det kan man ju göra. Däremot så är det lite av universalövningar. Likaså då man har en kompis som tränar. Ja hen kanske är jättebra på det som fungerar för hen, men är det lika bra för mig? Med en egen tränare så ska hen se mig, och mina förutsättningar. Kunna justera ifall jag gör något fel, eller komma med alternativ ifall något inte fungerar. Till det, ibland behöver man någon som hjälper en att ta fram det jag egentligen vet. Då hjälper det inte att kasta åt mig lite kostråd precis som om jag är totalt dum i huvudet och inte vet. Som min tränare sa. Jag gör massa rätt, annars hade inte mina värden varit så bra som dom är.

Ni kanske funderar på detta med klassfråga, och alla har inte möjligheten att lägga dom pengarna på just detta även om det är så bra för så många. Alla har inte möjligheten att ta ut så mycket semester då den kanske måste gå till då barnen har studiedagar eller för att kunna vara hemma då förskolan är stängd eller vid skolavslutningar. Jag anser fortfarande att min vårdcentral ska klara av sådana här saker, inte vara otrevliga eller skicka upp till psykakuten. Det blir bara pinsamt.

Vad var skillnaden?

Min tränare lyssnade, han la inga värderingar på min vikt och hjälpte mig att komma igång. Han lyckades mer på tre veckor än vad läkarna lyckades med på ett år. Det jag gjorde var ju inget konstigt utan det finns forskning som säger exakt samma sak. Rutiner, äta bra mat och röra på sig.

Nu hoppas jag att jag aldrig mer hamnar i en sådan situation igen, och om det händer att vi inte är mitt i en pandemi så jag kan ta vara på de strategierna jag vet fungerar.

Kramar Madde

När vi gräver guld i USA

Vilken sommar alltså. Jobbade natt på ett äldreboende och det passade ju perfekt då många matcher gick på nätterna. Tvn stod på, medans vi gjorde våra nattsysslor.

Tror vi alla var lite stolta över gänget som spelade sig till en bronsplacering just i USA och visst rådde det fotbollsfeber överallt.

Min dåvarande man är ju totalt ointresserad av sport så det var nog jobbigt för honom då jag och tjejerna satt och tittade så mycket vi bara kunde men vilken sommar alltså.

Vilket år?

Det här borde vara rätt så lätt. FotbollsWM ….

Vad minns ni från den tiden? såg ni det själva kanske?

Kramar Madde

Fick lite stenar

Kom ni ihåg att jag berättade om att vi hittade en så bra sten/kristall affär i Falun? Då min kusin var på sin roadtrip så stannade hon till där också. Frågade om hon kunde stanna till och välja ut en sten åt mig om jag swishade? Svaret var att ska hon välja ska hon inte ta betalt. Det blev dessa två. Hur vackra? Tror även jag behöver det. Blev så glad alltså.

Trodde det skulle stoppa där.

Men så fel jag hade. Fick två smycken också. Det första, tre månar och pentagram. Läste betydelsen, men nu är det totalt borta. Var något med beskyddande, och tre gudinnor. Min man hittade direkt, men inte jag. Konstigt att det kunde bli så.

Det understa hade hon beställt, men då det kom fungerade det inte alls. Hon frågade om jag ville prova och genast så började det lysa. Hur konstigt är inte det. Så fort jag tog av det så slutade det. Fattar inte alls.

Fler saker

Hon gillar att jobba i betong och har gjort en så vacker ask med gudomlig färg och även det fick jag i present, samt en rökelseskål med samma mönster som halsbandet. Hur glad blev inte jag över allt detta? TACK för alla vackra presenter jag gick.

Min man tycker ju det är så flummigt, men jag bara älskar allt sådant här. Samtidigt kan man diskutera i evigheter vad det står för och alla har sina egna förklaringar. Våra män ser vackra stenar och även dom gillar det. För mig är det energier då allt i vår natur handlar om just energi så är det inte konstigt. Står också nära detta med naturen, och alla dess krafter. Är nog rätt så jordnära i detta trots allt, och att allt har en förklaring trots att vi inte känner till den förklaringen fullt ut än. Gäller bara att lyssna inåt i vårt stressande samhälle.

Kramar Madde

Hann inte klart

Tänkte fortsätta med inlägget från i torsdags. Det är så mycket som rör sig i huvudet då det kommer till detta och all hets runt utseendet.

Precis innan hade jag skaffat ett gymkort, på ett nytt ställe, och egentligen inget konstigt. Jag har alltid tränat i alla år. Var med i en reklamfilm från mitt gamla gym till och med. Har nog berättat det tidigare men drar historien igen. Kan jag ha varit ca 35? Körde ett spinningpass ( jag älskar spinning) och några kom in och frågade om det var Ok att filma inför en kommande reklamsnutt. Ingen sa nej, och jag tänkte inte mer på det. Stod långt bak då självförtroendet inte alltid var på topp då det kom till träning.

Någon vecka senare var filmen klar och uppe i de lokala butikerna. Kikade då jag stod i kassen på Maxi. Några sekunder från olika klasser visade dom, oftast personer i grupp. Det enda till spinningen kom. Där var det en närbild på mig och det enda man såg från den klassen. Kan ju säga att jag har roat många då det kommer till det.

Ska fettot träna?

Hur som helst så erbjöd det gymmet en PT timme för att visa maskiner osv. Bokade en sådan tid, och då jag kom var väl ingen av tränarna sugna på att hjälpa mig. Såg på dom hur jobbigt det var. Efteråt pratade jag om personlig träning. Direkt var svaret att hon minsann var fullbokad, men skulle se om det fanns någon annan.

Ett kort tag senare blev jag uppringd av en kille och vi bokade in ett första möte. Så nervös, och det blev ju inte bättre av att han jag mötte såg galet bra ut, och var så charmig så det fanns inte mer. Berättade min historia och avslutade med att jag hade två val. Fortsätta ligga i soffan och äta praliner och knapra piller eller göra något åt det. Han tittade på mig och säger att han ser vilket val jag gjorde, och att nu kör vi. Sa också, att det var sådana som mig han ville träna, sådana som ville göra något åt sin hälsa, mer än att bara träna för att bli fit.

Bästa jag gjort

Vi hade 12 inbokade möten, och det var inte bara det fysiska han jobbade med utan även det psykiska. Min dåliga självkänsla fick han bort och under tiden jag tränade gick jag på viktväktarna. Där märkte man fördomar som fanns. Inte ska man träna styrketräning och speciellt inte tung då man ska ner i vikt? Man blir ju ”biffig” i tio veckor stod jag still på vågen, men det var under de tio veckorna det hände mest med mig.

Efteråt pratade jag med min viktväktarcoach och hon undrade varför jag alltid var så glad fast jag stod still. Svaret var att det var under den tiden jag stod still som det hände så mycket annat. Fettmassan minskade, musklerna började komma, Jag blev starkare, slutade med blodtrycksmedicinerna och gick ner två storlekar i kläder. Från stl 42 till 38. Att jag fortfarande var överviktig enligt läkare struntade jag totalt i. Jag har aldrig mått så bra någon gång.

Då jag var nöjd så gick jag i mål på övre gränsen av vad jag fick väga, och var så otroligt nöjd. Hade en kropp som klarade min vardag, och hade ett blodtryck som var normalt.

Något jag fick höra under den tiden var att hr kan jag gå ner så mycket då jag äter så mycket? Enkelt förklarat. Man måste äta för att bli sund och frisk. Vi kan aldrig svälta oss.

Åren gick

och 2017 gick min mamma bort. Det var lite chockande och genast började kilona krypa på mig. Blev mormor i samma veva också så mycket hände. 2018 blev pappa dålig och allt låg på mig. Till det hände jobbiga saker i min närmsta familj. Jag kunde aldrig slappna av. Hade telefonen på för jämnan. Åt sämre, och ännu mer kilon kröp på mig. Kunde aldrig slappna av. Planerade aldrig in något då jag jag aldrig visste då jag behövde åka iväg. Väldigt lite stöd från mina syskon i den vevan. Aldrig att någon av dom kunde ställa upp. Kostade mycket och långt att åka. Men vänta lite? Det var ju precis lika långt och dyrt för mig. Fick börja med mediciner i samma veva.

2020 och pandemin. Det var en stor omställning för så många. Tufft för de som jobbade hemma, men lika tufft för oss som måste vara på plats. Vi som jobbade nära andra människor, som jobbade med full utrustning. Jag ska inte klaga då det fanns dom som hade det värre. Precis som många andra gick jag upp, och jag gick ner. Vid ett av besöken på vårdcentralen klagades det på vikten. Istället för att lyssna på att jag lyckats vända min viktuppgång så skulle jag äta tabletter. Fick några… 1000 kronor kostade dom, och på 3 veckor hade jag gått upp 7 kilo. De 7 kilona försvann inte…. Ändå kan dom med att anklaga mig för att vara fet.

2020/2021

Det är ändå i närtid och tror de flesta som följt mig vet vad som hände där. Sökte hjälp från terapueter och nu är det inne med KBT.. Största skämtet som finns om du frågar mig. Jag har stor erfarenhet och har nog pratat med ett tiotal. Några ( de allra flesta) blir kränkta och tycker jag är dum i huvudet ungefär. Någon har varit insiktsfull och insett att KBT inte är för mig.

Många av teorierna funkar, använder mig redan av dom. Tror de allra flesta vet om att motion, umgås med vänner, och att meditera hjälper. Att ta en promenad i naturen, andas, ta en kopp kaffe. Det handlar ju inte om det, utan att få till det som är problemet. Här får du ett mail med bra saker att göra.. några exempel på den listan. Baka en kaka, ät fet mat, ät socker, drick kaffe med mjölk, drick kaffe utan mjölk , gå ut i skogen och gör ett kottdjur. Ja jag skojar inte…. Först klagar läkarna på att jag är fet och i nästa sekund ska jag baka en kaka…. Försökte förklara det för dom, och sa att jag till och med har kaffekort på espressohouse. Då hette det att jag drack kaffet fel!!!!! Frågade HUR jag skulle dricka det men då kunde hon inte svara. För mig blir det bara ett stort skämt. Till det, försök vända det till något positivt. Ursäkta språket… men hur fan det vara något positivt med att en ung människa mår så dåligt att de väljer att bli en ängel? Hur kan det finnas något positivt med att ett litet barn inte får växa upp med sin pappa på grund av en sådan här orsak??? Men försökte vända på det precis som hon sa,,, Mitt barnbarn är nästan miljonär vid 18… men tror att hon hellre velat ha sin pappa än dom pengarna. Hon blev tyst då jag sa det också.

Inser att det måste bli en del tre i detta också, då jag inte har kommit till in lösning på det ännu.

Kramar Madde

Kultursommarjobb

Torsdag igen och dags att komma med mitt bidrag till Christels fototriss. Funderade mycket över dagens ämne och det första som slog mig var att vi har haft en pandemi. Har inte varit på konsert. Så kan det ju vara, men musik kan vara så mycket mer än bara konserter eller hur?

I Göteborg kan unga begåvade få ett kultursommarjobb. Exakt vad det innebär vet jag inte, men unga som är duktiga på t.ex musik, poesi, teater osv kan få uppträda på stadens torg och sprida lite glädje, och några av dom kunde jag fota under dagen då jag åkte ner en sväng till centrum.

Utomhuskonserter

Då jag gick igenom mina bilder så visst har jag lyssnat på musik jag med. Förra sommaren, Tomas Ledin, och trädgårdsföreningen. Det bästa jag vet är att gå på sådana här konserter. En filt, något gott att dricka och äta så är kvällen perfekt. Då jag blickar tillbaka så gjorde vi ju en del trots allt där.

Konserterna börjar igen

Innan pandemin hade jag och en väninna planerat in att titta på den här stjärnan. Tyvärr blev allt inställt och vi fick vänta i två år innan vi kom iväg. Magnus är som alltid så otroligt proffsig, och det oavsett vart han är någonstans.

Det här fick bli mitt bidrag till popprinsessans fotoutmaning och nästa vecka ska vi fota siffror. Det ska bli lite spännande, och jag har ju mina tankar runt omkring det.

Kramar Madde

Sommarprat

Gomorron alla. Har ni det bra? De sista dagarna har jag börjat lyssna på sommarpratarna. Inte alla, men ett par. Än så länge Camilla Läckberg, Annie Lööf och Lise Tamm. Just nu lyssnar jag på Charlotte von Essen.

Hälsa, politik och rättsväsendet är ju så intressant och det som styr mitt liv just nu.

Då rubriken är friskvård så är det just Camillas sommarprat som inspirerade mig.

Du är fet

Hur många gånger har jag fått höra det? Från att jag var tonåring fram till nu. Som tonåring var jag inte fet, jag var lite mullig, kurvig. Jag hade byst, lite mage, men smal midja, ja en typisk kvinnlig kropp. Fick alltid höra hur tjock jag var, och blev jämförd med ”smala” tjejer. Eller ska vi säga kvinnor med mer manliga kroppsformer. Det tråkigaste är att det är just andra kvinnor till största delen som kommer med de kommentarerna. Väldigt sällan män. ( några kanske, men säkert 90% kvinnor)

Vården är en stor bov i dramat

Är det konstigt med ätstörningar då vårdpersonal börjar med drevet? Min äldsta dotter följde kurvorna bra, men låg över då det kom till längd och vikt. Direkt då viktkurvan låg ”över” så kom kommentarerna om att vi var tvungen att hålla igen. Men vänta lite? Ska inte vikt och längdkurvorna följas åt? Inte kan ett långt och ett kort barn väga lika mycket?

Det här har fortsatt så. Sen jag var i 20 års åldern har jag fått höra att jag måste tänka på vikten, att jag måste röra på mig, att jag måste tänka på maten. Är det konstigt att folk får ätstörningar? Även tvärtom är farligt.. Vara för hälsosamma, där ”hälsa” blir det ända man tänker på. Man ska äta nyttigt, röra på sig och inte äta skräp. Sant, men ibland måste man få leva. På träningsresan jag åkte på pratades det om 80/20. Rätt bra mått alltså, och nu pratar vi om 80% hälsosamt och 20% det vi kan njuta av.

Jag äter då jag stressar

och genast kommer någon och säger att då äter jag inte alls. Genast får jag skuldkänslor av att jag inte klarar av det. Samtidigt pratade jag med en tränare ( dom jag har mest förtroende för då det kommer till just hälsa) att stressar vi ger vi signaler till huvudet att det är fara. Om det är fara behöver vi vara alerta, och vad ger oss snabb energi? Jo snabba kolhydrater. Med andra ord reagerar jag precis som jag ska i de lägena, även om det i slutändan inte är så bra.

Mitt i detta så slutade mitt dåliga samvete men naturligtvis ville jag hitta andra strategier.

Tryck över bröstet

I början på 2014 satt jag hemma i soffan och kände ett kraftigt tryck över bröstet. Ringde 1177 men just den kvällen gick det inte att komma fram. Gick och la mig, och dagen efter åkte jag till jobbet. Fortfarande ett kraftigt tryck över bröstet. Är vårdutbildad och vet att jag inte skulle åka till jobbet utan till akuten, men tror ni att jag gjorde det? Nä. Ringer till vårdcentralen och dom tyckte jag skulle komma NU.. Svarade att jag jobbar till 15 och dom var inte alls glada åt det. Min dåvarande chef kom och hon skickade hem mig, typ en timme innan jag skulle sluta. Åker upp till vårdcentralen och behöver jag skriva att dom inte var glada? Hon i receptionen berättade att inga läkare var lediga och det kunde ta upp till två timmar?

Några minuter senare kom en sjuksköterska och kollade mig och femton minuter senare kom en läkare. Dom tog ett EKG och nu visade det sig att det enbart var ett väldigt högt blodtryck. Minns inte exakt men ca 180/110. Läkaren hade ett allvarligt snack med mig. Inte dömande utan mer konstaterande. Jag var så ledsen, och ringde en kompis och bara grät. Nu kanske högt blodtryck inte är det mest allvarliga och var och varannan människa äter blodtrycksmediciner. För mig blev det en smäll, och i mitt fall var det en livsstilsförändring som behövdes. Ingen annan mer än jag kunde ändra på det.

Känner att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men tänker att jag delar upp det lite för att ni ska orka läsa.

Kramar Madde

Godmorgon

Återigen en jobbig dag, då ännu ett dödsbud kom. Jag förstår verkligen inte vad som händer just nu. Femte i år om jag inte har missat någon, och tidigare år har det kanske varit ett vartannat år. I år har det ”bara” varit svärmor som varit riktigt nära, men de andra så nära så jag blivit påverkad.

Samtidigt då sådant här händer är jag så glad över att jag lärt mig hantera allt det här igen, att pandemin är över, att restriktionerna är över. Igår åkte jag hit, körde ett pass på crosstrainern, och sen ett pass i gymmet. För mig är detta terapi, och naturligtvis känns allt så mycket bättre efteråt. Körde lite tyngre kondition och ”lättare” styrketräning.

underbart väder

Allt handlar ju inte bara om träning utan även om vila. Vi människor mår bäst av en kombination. Yin/yang ni vet. Satte mig uppe på deras takterass och njöt av en fantastiskt god smoothie och därefter gick jag ner till deras rum för djup vila. Så skönt att lägga sig i deras vaggande fåtöljer i ett mörkt rum och bara få slappna av.

Kändes så mycket bättre då jag åkte hemåt sen, och det är så skönt att få precis alla delar på ett och samma ställe. Vet att många blir stressade av att ta det lugnt och bara måste hålla igång hela tiden, samtidigt som en del anser att vila är ända sättet att ladda batterierna på.

Kvällspromenad

Var fortsatt rastlös så tog mig en kvällspromenad. Vädret var ju perfekt för att ge sig ut på och bestämde mig för en tur mot centrum. Tyvärr är den lite tråkig att gå men tog en paus då jag var framme. En kopp kaffe på centralen innan jag gick tillbaka hem. Nådde mitt mål med rörelse igår och det kändes bra.

Ja nu ska jag fortsätta dagen här, och försöka ta mig utanför dörren. Sov dåligt inatt men lite frisk luft skadar aldrig

Kramar Madde

Godmorgon

Det känns att jag jobbat 10 timmar extra i veckan samt att vi gått kort på jobbet. Var ganska trött igår då jag kom hem, men samtidigt så är jag nog piggare än många andra på jobbet. Tackar hagabadet för det.

Samtidigt kände jag att jag måste ut och röra på mig lite till och passade på in Lotta på liseberg. Det var uppehåll och jag passade på att ta mig ut en stund.

Det är så rofyllt

Bor mitt i stan, men har ändå det här runt knuten. Så mycket vackrare ändå jag bodde i ett litet samhälle med 5000 invånare. Understa bilden är en skola, och tänk om man hade fått gå i en sådan liten som barn istället. Man mår ju bra bara av att se den eller hur?

Vilka fördomar jag hade

innan jag flyttade hit Så mycket mer pittoreskt än jag bott tidigare, så mycket lugnare som oftast än tidigare och nu dricker jag mitt morgonkaffe och fåglarna kvittrar utanför. Samtidigt, har inte långt till liv och rörelse heller, tar mig överallt med kollektivtrafiken som stannar precis utanför dörren. Aldrig svårt att vara spontan och hitta på något, behövs aldrig planeras här inte.

Kramar Madde