Idag vill jag gratulera min yngsta dotter på hennes 29 års dag. Tänk att jag har så gamla barn. Helt otroligt.
För 29 år sen föddes min yngsta, och precis som två av mina andra barn blev det ett planerat snitt. Anledningen? Jag hade gjort två stycken innan och risken är ju alltid större då att något går galet. I alla fall för 30 år sedan.
Ja, hon har fått lära sig saker man inte ska kunna vid så ung ålder, men känns ändå som hon lever det livet hon vill i mycket just nu. Nygift, en fantastisk dotter. Bra boende med mycket barnfamiljer i närheten.
Dagens fråga var ju lite mer öppen. Jag vägrar ställa mig i ledet….. Den kan tolkas hur som helst egentligen, men min första tanke är att man alltid ska hålla med. Tyvärr sticker jag ut allt för mycket, och slår åt alla håll. Vägrar vara PK i alla lägen, men är tydlig med vad jag tycker.
Visst skaffar man sig ”ovänner” på vägen, och många tycker nog att man bara är ”bråkig” Men allt är inte svart eller vitt.
Då vi står mitt i en slöjdebatt efter det som händer i Iran, blir det lätt att ta det som exempel. Slöjan är ändå ett känsligt ämne och man är livrädd för att öppna munnen ibland. Har både blivit kallad rasist, att det luktar brunt och att jag är en PKhora och vänterf###a då det diskuteras. Visst är det intressant? Men vägrar ställa mig i något led varken till höger eller vänster här.
Självklart ska de som vill få bära sin slöja. Det utan att någon ska hoppa på någon, bli kallad hemska saker, eller bli antastade. Samtidigt kan vi inte blunda för förtrycket vissa utsätts för. Uteslutna ur familjen, kanske mördade. Att familjer sexualiserar sina små barn genom att ringa förskolan och kolla om deras döttrar bär slöjan hela tiden. Vi talar om barn under 6 år. Så fan att det är frivilligt i alla lägen.
Många pratar om att slöjan är som vilken huvudbonad som helst, men är det verkligen det? Hur hade du reagerat om läkaren som ska operera dig kom med en keps bak och fram eller en mössa? Hade vi accepterat det? Tvivlar på det.
Eftersom slöjan är frivillig, varför inte bara acceptera att man inte har den i förskola, skola, eller på offentliga arbetsplatser? Precis som kepsar, mössor eller tatueringar i t,ex ansiktet inte är accepterade på alla arbetsplatser.
Vi har flickor som förs ut ur landet för att bli bortgifta, vårdcentraler som finansieras av våra skattepengar gör oskuldskontroller. Vi har hedersmord ( det senaste kända var väl mamman som blev dödad av sina söner och fd svärföräldrar)
Vi har klanerna som tagit över förorten, men många blundar för det eller skyller på dom rika. Detta istället för att agera kraftfullt mot dessa avarter.
Så länge allt det här händer så ökar rasismen i vårt land. För både du och jag vet att de allra flesta inte mördar sina barn eller syskon. Att de inte är gängkriminella och att de sköter sig och jobbar hårt. För i det ledet vägrar jag ställa mig i också.
Missade gårdagens fråga hos Madeleine så idag får det bli två sådana inlägg. Ska vi börja med gårdagens? Har affärerna börjat julpynta ännu?
Då vi var på Gekås så hade dom en hel del redan. Dom har ju en stor avdelning med just säsongsvaror och jultorget är alltid så roligt att gå i. Så mycket fint, och i en prisklass där man har råd att handla. Köpte en ny ljusstake till köket, och det för 200 kronor. Hade fått betala betydligt mer om jag handlat i stan.
Har inte varit i affärer på ett tag efter det, men då gångerna jag sprungit förbi har jag sett att dom börjat lite smått. Känns ändå som om de flesta vill få klart halloween först innan dom fortsätter med julen.
Många vill vänta till december, men tänker att november är det nog dags att börja. För visst vill vi ha klart allt till första advent? Jag vill det i alla fall.
Hur tänker ni runt omkring detta? När är det dags att börja handla hem julsakerna?
Godmorgon alla. Idag har jag en dagtur, och alltid lika segt. Är ju van med att jobba kväll så det blir alltid en omställning. Det är ändå skillnad på att ha sovit och redan är på plats då man börjar klockan 6. Mycket enklare. Men nu är det inte så, och det är bara att gilla läget.
Drog lite kort i morse både från soul work leken och mina änglakort.
Lite ord att ta med sig och hur jag tolkar korten just nu. Som jag sagt tidigare. Övar mig fortfarande, och har även extremt svårt att läsa av för andra. Däremot lyckas jag ofta för mig själv, kanske för att jag faktiskt vet mer om vad jag behöver och korten förstärker.
Det är ditt soul work.
Första kortet och så träffande. Ni som läser det, ta det på rätt sätt nu, Får mängder med goda råd och har hittills inte stött på någon där jag känt att det varit av elakhet eller för att härska över mig ( ja om man räknar bort vården då) Jag har lyssnat och är så tacksam för att ni alla bryr er så mycket. Just nu vet jag vad jag behöver men ska bara få till orken. All energi går åt till att klara av jobbet och inte göra något allvarligt misstag där. Både dubbel och tredubbel kollar mig efter varje moment.
Nästa kort jag drog var från min änglalek. Känslighet kom upp. I början läste jag bara budskapet, utan att titta så mycket på kortet. Det jag dras till på kortet är betydligt viktigare. Känslig har jag alltid varit, nu mer än någonsin kanske. Behöver få lugn och ro runt omkring mig, Naturen har alltid hjälpt mig där, ändå är jag en storstadstjej. Då jag tittade på korten var det första jag såg de tre änglarna runt omkring Haniel. Har kanske några som vakar över mig, undrar bara vilka.
Sent inlägg igen, men har varit galet trött. Mellansessan sov här, så inte så mycket sömn för mig. Klarar ju inte riktigt det just nu. Ögonen går i kors på mig
Tänkte i alla fall svara på frågan hos Madeleine Ingen har ju missat att vi haft en pandemi, och alla restriktioner. Till det, vaccinets vara eller inte vara. Ingen har väl undgått att jag är positiv till vaccin, och tror ändå att det är det som gjort att vi fått ordning på det där lilla viruset. Att betydligt färre ligger på IVA eller blir riktigt sjuka. Tror även att min vaccination hjälper de ovaxxade… Vad man än säger så kan inte alla ta alla vaccin.
Till det får vi inte glömma att viruset fortfarande härjar, många testas fortfarande positivt och att vi kommer få leva med viruset. Förhoppningsvis blir det som influensan. Att man kan bli rätt dålig ett par dagar, men väldigt få blir riktigt dåliga.
Jag hade det i mars, kändes lite som jag föll på målsnöret. Blev inte alls dålig, förhöjd temp ett par timmar. Däremot tappade jag smak och lukt och det var lite skumt. Får erkänna att det inte är bra ännu. Vissa smaker är förvrängda, och jobbigt då jag ska laga mat. Tröttheten,, vet inte om det är efterdyningar av covid eller allt annat som hänt i mitt liv.
Godmorgon alla. Ska vi fortsätta med Madeleines bloggutmaning? Vad retar mig i trafiken var frågan idag och den ska vi svara på nu. Finns mycket egentligen, och så ofta som jag önskar att jag var trafikpolis.
Uppenbar nonchalans är något som stör mig extremt mycket. Gasar på och kör för fort inne i stan. Det finns så mycket folk ute, cyklar osv. Man har ingen chans att få stopp om man kör för fort där.
Bodde på landet en period precis bredvid en väg. Tyvärr så var det en raksträcka precis utanför och just där gasade många på. Visst att vi valde att bo där, men samtidigt så kan ju bilisterna ta hänsyn också. Det var en 70 väg, men körde jag 70 blev man omkörd, och det gick fort. Var nog en bra bit över 100.
Galna omkörningar. Sicksacka mellan bilarna, gärna på insidan, you name it. Visst kan man ha bråttom, men så bråttom? Ibland måste vi bilister planera lite mer. Åk i tid, och är det farligt att komma tio minuter sent? Ring och säg det då. Har man bråttom till sjukhuset, ring ambulans.
Det blev en tur till Ullared och varuhuset som alla har en åsikt om. Jag älskar det där gula varuhuset, och framför allt om man ska köpa leksaker till barnbarnen. Samma märke, så mycket billigare. Då jag ändå är där så passar jag på att köpa hem andra bra att ha saker.
Startade tidigt, då dotter och barnbarn kom och hämta mig. Regnet vräkte ner och det var lite jobbigt att köra. Tråkigt, men det lättade då vi lämnat Göteborg. Då vi kom fram var det nästan tomt och fick parkering på andra parkeringen. Det är vi inte vana vid. Lite folk då vi kom in och allt blir så mycket enklare. Gillar Gekås, men inte alla människor där. Ingen bra kombo så att säga.
Som vanligt blir det lite rengöring, duschcreme och deo till mannen, Ett par ansiktsmasker till mig och därefter det jag åkte dit för att handla. Julklappar. Då barnbarnen inte är inte och läser så får jag väl dela med mig.
Äldsta barnbarnet önskar sig Barbie, och vartenda tillbehör. Fick ringa och kolla och min dotter och det visade sig att hon önskade sig denna eller den andra jag tittade på. Valde denna och var nöjd med valet. Tjejerna skulle få två saker så det blev ett LOL ägg också. Men för att återgå till detta med Barbie så kollade jag upp vad denna kostade på Lekia. Om man säger så… Jag betalde 1000 kronor mindre nu. Japp, ni läste rätt. Ett par hundra brukar det skilja på saker i 500 kr klassen, men detta var lite mer än vad jag trodde också. Ägget jag köpte är ca en hundring billigare,
Mellansessan pratar om LOL och den har stått högt på önskelistan ett tag. Tycker de här dockorna är hutlöst dyra. 750 kr skulle just den här kosta, men det var långt ifrån det jag betalade. En bra bit under halva priset blev det. Helt ok
Som ni förstår så älskar hon dockor, hon älskar regnbågar, så hoppas det här också blir uppskattat. Det är ju ändå lite tonårsdockor precis som hon gillar.Ca 2-300 billigare. Är så mycket i den prisklassen. Antingen kan man köpa något extra eller så kommer man billigare undan och barnen får det dom vill ha ändå.
Yngsta tjejens tur. Då jag frågade henne var det mycket Disneyprinsessor, och lego. Nu kan jag inte jämföra priserna här då jag inte hittar samma hur mycket jag än letar. Hoppas verkligen att hon blir nöjd, Det tråkiga är att man inte får så mycket för pengarna då man pratar just lego, men kändes ändå rimligt. Som extra blev det en Barbiedocka.
Helt klart är det roligare att handla då man trots allt får en del för pengarna.
Det kommer bli en tur till dit i början på november för att handla med äldsta dottern. Som hon säger. Barbie är så billigt där.
Dagens fråga hos Madeleine. Jag vill påminna er om…
Ta vara på de du har nära dig, för man vet aldrig då det är försent. Idag har vi så bråttom, vi ska hinna med så mycket och vi tänker alltid en annan dag.
Nu förstår jag att det inte ska vara en envägskommunikation för naturligtvis är allt ett givande och tagande. För visst är det tråkigt då det bara är en som hör av sig, bjuder in med mera?
Men fortfarande, vill påminna er om att förlåta, inte somna osams och höra av er till de som bryr sig om er.
Godmorgon. Fortsätter med Madeleines bloggutmaning och idag skulle vi prata om en höstdag. Som ni säkert vet älskar jag verkligen hösten, och det är den bästa årstiden av de alla.
Igår blev det lite av ett busväder. Börja blåsa upp rejält och regnet kom. Riktigt ruggigt, men visst är även det vackert tänker jag.
Bilderna är tagna utanför vårt sovrumsfönster,
Hade ju en ledig dag igår, men orkade inte så mycket ändå. Efter att ha handlat, dammsugit, tvättat en maskin och tagit en disk så orkade jag inte mycket mer.
Idag blir det ett dygn på jobbet, och sen ledig helg.
Alla dessa dagar alltså. Godmorgon förresten. Hur mår ni? Tänkte börja dagen med att göra Madeleines bloggutmaning. Idag ska vi berätta om en lärare. Vilken ansvar just lärare har, de kan ju förstöra en framtid för ett litet barn om det vill sig illa, likaväl som en bra lärare kan förändra ett barn eller ungdoms förutsättningar till det bättre.
Tänkte berätta två historier för er, båda positiva. För visst ska vi fokusera på det som har varit bra? Vill ni höra?
Ska vi börja med min äldsta dotter? Efter nian valde hon en linje på gymnasiet som inte passade henne. Tyvärr var det försent att byta linje men istället för att bara sitta hemma hoppade hon på ett program på IV. Några dagar i skolan, några ute på praktik. Nu kanske jag har lite fördomar, men de som går på ett IV program är ofta väldigt skoltrötta, eller har så svårt för något ämne så dom tröttnar. Min dotter ville ta vara på det där halvåret och fick en otroligt bra och engagerad lärare i matten. Som ända elev i perioder fick hon så mycket stöd och från att ha haft väldigt svårt för ämnet blev det hennes starka sida. Idag är hon ingenjör.
Jag har inte gått i skolan på 25 år då jag läste till undersköterska på komvux. Vi var ett härligt gäng, och några pratar jag med fortfarande. Det blir på ett litet annat sätt då man läser som vuxen, men respekten för lärarna fanns ju kvar. Vi hade en som vi alla tyckte var lite sträng, men bra. Slutade, och hade ingen kontakt med någon förrän flera år senare då jag fick i uppdrag att vara yrkesambassadör. Hade mycket kontakt med just henne och visst blir det en annan relation då man är mer kollegor än lärare/elev. Nu är hon pensionär, men träffade henne för ett år sen på Mamma Mia the party.
Något som blev lite roligare är att två av mina barn har haft henne också, en på gymnasiet och en på komvux,
