
Ett sista farväl
I torsdags tog vi ett sista farväl av svärmor som lämnade oss i januari. Enligt hennes sista önskan ville hon spridas i havet. Jag har ju hört talas om det tidigare, men aldrig varit med om det. Vi fick hjälp av sjöräddningen som körde ut oss, vilket inte är helt ovanligt.
Det finns speciella urnor som löses upp i vattnet snabbt. Den vi hade var gjord av sand, så väldigt ömtålig med andra ord. Naturligtvis finns regler om detta också. Man ansöker hos länsstyrelsen, och askan får inte spridas närmare än 300 meter från land.
Hur som helst. Det var väldigt vackert och besättningen var så respektfulla. Halv flagga då vi var på väg ut, och sen hissades flaggan fullt efteråt. Vi sänkte ner urnan, kastade ut lite blommor och sen fick vi den tiden vi behövde.
Dom körde runt för att vi skulle kunna se blommorna en sista gång, och dom tutade ett par gånger. Ett otroligt vackert sista farväl.

Så besviken
Hade tvättat bilen dagen innan för att den skulle se bra ut då vi åkte ner. Då vi kom ut till bilen på morgonen såg den ut så här. Då vi har datumparkering och hade parkeringsförbud mellan 9-12 just för städning Däremot hade dom varit ute tidigare och blåst rent, och hela sidan på bilen var lerig och så smutsig. Vi gick ut 7:40. Så otroligt respektlöst, och behöver jag säga att jag skickade in ett klagomål? Det är mottaget, och nu väntar jag bara på återkoppling.
Det värsta är att dom inte städat en ända gång sen datumparkeringen satte igång. Det gör mig ännu mer förbannad och högarna med löv låg kvar på kvällen, och med all säkerhet så har det blåst runt igen.
Får se vad dom säger om detta… men kommunen är kommunen och krav på sin personal finns inte. Så respektlöst säger jag bara.
kramar Madde















