säger det varenda morgon då jag skriver det här inlägget. Jag måste fotografera mer än vad jag gör. Har ju inga bilder. Är ledig och inga planer till helgen. Ska jag ta med mig kameran ut och förena nytta med nöje? Ut i friska luften, och ta massa vackra bilder? Ja så får det bli tror jag.
Fikadejt
Fick ju ett mess av en kompis i torsdags, och igår så träffades vi för ett par timmars skitsnack och fika. Har ju även sagt att jag inte riktigt orkar att vara social men just hon är en av dom jag fixar det med. Vi springer på varandra på jobbet ibland så det här var så trevligt. På väg till bilen så stötte jag på en annan fd kollega som jag pratade bort en stund med.
Ännu en p bot
I onsdags då jag kom hem hade jag ju fått en p-bot som jag berättade om. Där jag bor har vi bara boendeparkering, med datumparkering. Fanns inga andra parkeringar än där dom skulle sopa dagen efter på, men kände att jag flyttar bilen då istället för att leta parkering på annat håll vid 23 på kvällen. Det löser jag. Tror ni att jag gjorde det? irritationen över den första boten gjorde att jag totalt glömde att ställa en påminnelse om detta med bilen. Den här får jag snällt betala för det var mitt fel.
Hur mådde jag igår då?
Hade något hög stressnivå får jag väl erkänna, mycket beroende på p böterna. Jobbade, åt bra, men lite för mycket stillasittande. Det är väl det jag får öva mig mer på nu tror jag. Det kommer nog på måndag. Första mötet är lite mätningar, och hur vi ska lägga upp de här tio veckorna, mycket samtal med andra ord. Ska även försöka få in lite träning däremellan.
Nu börjar det kännas verkligt, och efter helgen så börjar allvaret för mig. Skrev ju om detta i höstas då allt var klart för att jag skulle köra. Samtidigt brakade jag på semestern och försökte få hjälp med detta. Hade verkligen behövt en sjukskrivning, men då man blir bemött på det sättet tappar man allt. Fick avboka allt då jag verkligen inte orkade.
Vissa blir sjukskrivna för allt, men jag tror att det berodde på att min chef är bra och att jag trivs på jobbet som jag åkte på. Jag såg mig inte som långtidssjukskriven, utan mer braka ihop och komma tillbaka.
vågade knappt berätta att jag ska göra detta igen, Vågade inte tro på det, men nu är det verkligt. Min semester åker, men det är det värt känner jag. Ska titta igenom hur många dagar jag har kvar och hur vi ska lägga upp det. Tror mina sparade dagar räcker till detta, så det blir semester till sommaren också.
Vill börja nu
Ja, jag vet att jag tjatar, men ser fram emot detta så mycket. Försöker ändå har realistiska förväntningar på det, men självklart hoppas man på störst förändring för att vinna ett VIP medlemskap i ett år. Har ju mycket som kan förändras så visst finns en möjlighet. Däremot vet jag inte hur de andra har det.
Bara tanken på detta gör att jag mår bättre, eksemen har blivit bättre. Blodtrycken behövs tämjas lite till, men ingen fara. Fortfarande halsbränna, Magen upp och ner. Nu är det mål vi jobbar utefter så ingen större skada skedd. Låt det ta lite tid, och tror det är det allra bästa.
Vill inte bli sjuk
Det är väl min största fasa just nu. Tänk om jag blir sjuk. Min man har legat en vecka nu, och är riktigt förkyld. Ingen covid i alla fall. Nu ska jag inte tänka på det, utan utgå från att jag kommer hålla mig frisk. Gör ju detta för min hälsas skull, så då vill man ju inte bli sjukare.
Vet att jag är dålig på att uppdatera på instagram, men tänkte använda mig mycket av det under de tio veckorna. Kika gärna in hos mig där. Lättare med snabba uppdateringar.
Godmorgon. Som jag skrev igår så skulle jag träffa sessan och igår kväll åkte jag dit. Där har man APP betalning av parkeringen och naturligtvis gjorde jag det som vanligt. Så smidigt tycker jag. Man betalar för exakt tid man parkerar och kan även förlänga parkeringen fast man sitter inne. Älskar verkligen det här systemet. I alla fall fram till i går.
Då jag skulle åka hem undrade jag vad som satt på rutan och visst var det en p bot. Svår att se i mörkret men irritationen var stor då jag åkte hem.
Väl hemma så fick vi dubbelkolla så jag gjort rätt och vi kan inte se några fel samtidigt så säger P vakten att han kollat allt. Som tur är så kan man bestrida boten via nätet, så hoppas det går fort att få klarhet i det här. Skickade ju även in kvittot på att jag betalt.
Nu för tiden kan man fixa detta via deras hemsida och det första som kommer upp är att dom har problem med sina system. Ja har man ett känt problem kanske man inte ska ut och lappa bilar just den tiden? Låt p vakterna lappa där det helt uppenbart är felparkerade bilar där det kan vara en fara.
Hade jag verkligen gjort fel hade jag nog reagerat på ett annat sätt, men få en bot då man faktiskt har betalt är så jäkla surt.
Vi hoppar väl fredagens FFF och försöker köra onsdagens istället. Onsdagar passar bättre in i mitt liv så då får det bli min dag,
Onsdagsfikan fick bli lite te på espressohouse. Börjar tröttna på allt godiskaffe, och tycker inte det är lika gott som förr. Varför inte njuta av en god kopp te istället? Får ju ändå en stund här. Idag föll valet på green passion med toner av mango och havtorn. Jag som inte är teälskare tycker så myc
Onsdagspresent
Det blev inte bara en utan två presenter. Gick in på stadium outlet för att titta efter ett par träningsbyxor, De som passar är lite trasiga, och de andra för små. Har ju gått upp en hel del och vill ha något bekvämt då jag sätter igång igen. 150 kronor fick jag betala och det kändes ändå helt ok.
En ny sport-bh behövdes oxkså. Även de har ju blivit större. Sen har jag så svårt för de som är mer som en topp, vill ha knäppning. De är inte helt enkla att hitta, men lyckades på Lindex. Till det, 20% rabatt. Sådant gillas. Nu är jag redo för pure change Vill bara att det startar nu. Är så taggad, och längtar så mycket,
Onsdagsfokus
Ja det får bli att få umgås med sessan ikväll. Ja det blir biomys för de vuxna så då får jag äran att vara med sessan ett par timmar. Nu kommer hon nog sova den största delen, men vad gör det. Saknar mina prinsessor då jag inte är nära dom. Nu kommer det bli tio veckor då jag inte kommer ha tid på samma sätt.
ja här är det varken roliga bilder eller texter. Det ända jag gör är att jobba just nu och orkar knappt med mer saker än just det.
Idag är jag ledig i alla fall, och kommer ta det väldigt lugnt. Vädret är blåsigt och ser så ruggigt ut. Vart tog vintern vägen?
Vi hade APT och berättade även på jobbet nu vad jag ska göra. Nu får verkligen ingenting hända, jag får inte bli sjuk, eller att något annat händer. Jag är så otroligt taggad för detta,
Provtagning
Skrev ju sist att det kommer ingå två hälsokontroller, med provtagningar. Fick länken igår, och det var helt klart bättre undersökning än vad jag trodde. Då kursen är klar kommer vi få ta proverna igen just för att se vilka förändringar som skett inne i kroppen. Det är också viktigare än just siffran på vågen.
Tjatar om detta nu, men ser fram emot det så mycket.
Ska verkligen försöka få till en bok i veckan då det egentligen är väldigt avkopplande att lyssna. Funkar väldigt bra då man gör annat samtidigt, och även på all tid jag kommer lägga på hagabadet.
Så putsas en skitstövel
Ja det var boken jag lyssnade på den här veckan. Det handlar om två kvinnor Carina och Agneta bästa vänner, men så olika. Agneta, den storrökande vindrickande väninnan och Carina som lever ihop med Mats.
Mats reser en hel del på jobbet och Carina är ensam mycket. Agneta tycker hon känner igen Mats och misstänker att han redan är gift med en före detta kollega till henne. Hon försöker berätta det, men Carina vill nog inte lyssna.
Vad tyckte jag då?
Nja, ganska seg till att börja med, men kom igång lite sista fjärdedelen. Där kunde jag skratta lite, samtidigt som tankarna gick till en gammal dejt för många år sen. Ett stort svin alltså, som hade väldigt svårt att hålla sig till en. Hämnden är ljuv om man säger så.
Det är inte den boken jag skulle rekommendera att läsa/lyssna på så jag ger den MM. Som sagt var. Feelgood är inte helt enkelt för att få det bra.
Godmorgon. Då jag vaknade scrollade jag runt och läste en artikel om just kroppshetsen och hur vården i vissa fall jagar överviktiga. Det var precis det jag råkade ut för sist jag var hos läkaren. Sökte för tröttheten ( ja under ett års tid har jag sökt för det och grundorsaken är att jag fastnat i en sorgeprocess jag inte kan ta mig ur på egen hand)
Han lyssnade väl, men genast kom min övervikt upp, och i journalen står det Diagnos fetma. Ändå står jag och säger att jag är galet trött, överäter snabba kolhydrater för att orka vara vaken på jobbet och kunna köra bil till jobbet. Är så trött då jag kommer hem så jag orkar inte träna utan lägger mig och sover för att orka jobba dagen därpå. Klart som fan att jag blir fet. Klart som fan att blodtrycket går bananas, Behövs knappast en läkarutbildning för att se det.
Ett holistisk förhållningssätt.
Vården idag är så duktiga på att bota symptomen men går så sällan på grundorsaken, Typ. Du har brutit ett ben, Här har du ett par ipren och ett par kryckor. Det talas sällan om orsak och verkan. Mitt exempel är så tydligt. Diagnos högt blodtryck och fetma. Vi löser det genom mer piller så du kan fortsätta som vanligt. Hela jag bara skriker NEJ.
Till det, skicka mig på KBT, och då jag säger att det inte fungerar på mig blir dom så kränkta och tror inte att jag vill medverka, Vet att det har hjälp många och jag är uppriktigt glad för deras skull. Tyvärr fungerar inte en kopp kaffe och att ändra tanken för mig. Då jag frågar om det så heter det att jag dricker kaffet fel!!! Frågar hur jag ska dricka kaffet för att det ska fungera och det kan dom inte svara på utan blir provocerade bara, Frågar också HUR jag ska vända tanken att någon mår så dåligt att dom väljer att bli en ängel till något positivt? Ska jag jubla över att mitt barnbarn är miljonär vid 18? Kan nog lova er att hon mycket hellre vill ha sin pappa istället.
Alla är inte stöpta i samma form.
och alla kan inte bli hjälpta av samma metoder. För många år sen gick jag på en stresshanteringskurs via jobbet. 12 veckor 4 timmar åt gången. Lugn miljö, yoga, meditation, varma bad och massage. Ja ni läste rätt,. Jobbet betalade kursen och försäkringskassan min inkomstförlust De 12 veckorna gjorde underverk och plockar fram de verktygen vid flera tillfällen. Hjälper fortfarande. Det är nog tack vare det jag slapp bli inlagd.
Finns så mycket forskning på att fysisk aktivitet hjälper betydligt mer än lyckopiller. Ändå är vården så dåliga på att ta vara på det. Visst att du kan få recept på det, men det är mer symboliskt än något annat. Visst att du kan få gå till en fysioterapeut, men jobbar du samtidigt så är det svårt att få till. Ofta är dom lite för snälla.
Jag hade en lösning
men tyvärr nappade inte vården på det. Genast så kom kommentarer att en PT inte är bra, att man inte får träna för mycket, att det är på ett gym och inte på rehab. Allt med detta var så dåligt. Jag bekostade det själv, varför inte hjälpa till med en sjukskrivning för att jag skulle få komma igång? Gymmet jag går på är inget vanligt gym utan något mer. Har ju skrivit det tidigare. Visst att många har fördomar om personliga tränare, men jag har fått en helt annan bild. De allra flesta är inte ytliga utan vill få oss att må bättre med hjälp av träningen. Kanske ännu mer om dom jobbar där jag är nu. Inga biffar går dit, och tror de allra flesta gör detta för hälsan och inte utseendet skull.
Resultatet
Får man till de bitarna med att bli trött fysisk, få coaching där inte syftet är att äta fet mat, baka en kaka eller dricka kaffe så tror jag att vikten kommer bli bättre och faller de bitarna på plats så kommer blodtrycket bli bättre också.
Många kanske tror att jag är väldigt emot mediciner med mera. Det är jag inte. i vissa fall behövs det, och det kan vara skillnaden på liv och död. Jag skulle aldrig se ner på någon som behöver det, eller baktala på något sätt. Vill absolut inte förminska det genom mitt ordval ”lyckopiller” Är väl medveten om att allt inte bara löser sig då man äter det. Förstår om det kan låta på det sättet.
Det jag vänder mig emot är så fort det är något så skrivs det bara ut just den typen av mediciner. Det utan kontroll, utan uppföljning, Utan krav på motprestation, utan att andra alternativ ges. Rapport på rapport visar samma sak, och oron är stor. Varför har det blivit på det sättet? Då det finns forskning som visar något helt annat, Fysisk aktivitet är bevisat det bästa för vårt mående både fysiskt och psykiskt. Ibland kanske vi behöver en knuff, till och med en rejäl spark där bak för att komma igång. Speciellt då livet är tufft. Varför inte börja där?
Även om jag skulle önska det. Men nu var det inte mina drömmar jag skulle skriva om utan mer om hur allt går.
Idag pratade jag med min blivande PT och vi har satt upp tider för de kommande tio veckorna. Blir mer och mer taggad och ser fram emot detta så mycket.
Vad kommer hända nu?
Jag har inte koll på allt, men börjar få ett litet hum om vad som kommer ske. Är ni nyfikna ni med?
Som det ser ut just nu så ska jag vägas in på måndag morgon 8:15. Därefter lite fotografering,
På onsdagen är det en informationsmöte tidigt, så kommer nog hinna med ett pass med yinyoga också.
Ska få en länk för ett läkarbesök under den veckan också.
Till det. 3 pass med PTn, Kommer få hjälp med min stress, men även kost och naturligtvis träning. Är så taggad så ni kan inte ana.
Här går det trögt.
Blir ofta så då jag jobbat helg, Är så trött, och har tappat allt då jag kommer hem. Måste få till detta med kosten sådana här dagar. Bihålorna gör allt för att bråka med mig, och är så tacksam för att jag snart kommer ta ut så mycket semester för att kunna hinna med min träning.
Det är verkligen så svårt att upprätthålla bra vanor då jag är på jobbet. Vi har långa pass, så varken orkar eller hinner motionera då jag kommer hem. Svårt med maten, ja precis allt. Det är helt klart något jag måste lära mig att hantera. Som jag sagt tidigare, Det är mål, inte att allt skulle vara klart vid årskiftet.
Helt tätt i gångarna
Får jag fortsätta gnälla? Det slår lock för öronen, gör ont då jag gäspar, hör dåligt osv. Googlade på öroninflammation, och det kan ju vara det. Likaså kan det vara en vaxpropp. Här sitter jag med revaxör, har tagit nässpray och då köra med nässköljen. Här ska jag göra allt jag kan. Hade jag inte haft så dålig erfarenhet av vården hade jag nog gått dit så dom fick kolla. Just nu orkar jag inte ta en konflikt igen. Ju mindre jag behöver uppsöka en vårdcentral ju bättre, Jag som för lite drygt ett år sen var så nöjd och pratade så gott om vården. Vad hände?
Inte så roliga uppdateringar, men det är så det ser ut just nu. En vecka kvar bara sen kör vi.
Då var det dags igen att skriva veckans fem positiva. Just den här veckan känns det lite svårt då jag bara ville sova och vägra göra någonting. Samtidigt är det väl just de veckorna som är de allra viktigaste att göra den här sammanfattningen.
Snön kom
Ja även om det bara var för en dag så fick vi snö. Allt blir så mycket vackrare så mycket ljusare och njöt av varenda sekund det var kvar. Visst blir det jobbigare på vägarna, men spelar ingen roll. Bara jag får ljuset så är jag nöjd. Så kul för alla barn också då man kan få vara ute och leka, bygga snögubbar med mera.
Jag var gräsänka
Ja en del har så svårt att tycka det är skönt att vara ensam, men vad jag älskar det. Är i princip aldrig ensam hemma på helger och kvällar så njöt av varenda sekund. Kunde ligga i soffan och titta på precis det jag ville, Kunde komma och gå som jag ville, Väldigt uppskattat
Dagen på gården
Ja dessa möten betyder så mycket för mig. Alla dessa goa skratt, goa diskussioner och god mat. Så tragiskt att det ska behövas, men så bra att vi finns. Är så tacksam över att jag får vara en del i det och har fått äran att lära känna alla dessa underbara människor som jag faktiskt fått göra. Sen är det så roligt då hela gänget drar vidare efter besöket hos oss.
Julen är borta
Ja idag så plockade vi undan julen. Går ju fort då man sätter igång, men så tomt det blir. Ljuset behövs fortfarande, men får väl lösa det på annat sätt. Längtar redan till nästa gång allt ska upp igen. Helt klart dubbla känslor här.
Det närmar sig
Nedräkningen har börjat. Om en vecka går jag in i min hälosbubbla. Vet att jag tjatar hål i huvudet på er andra, men det betyder så mycket för mig. Samtidigt, så tragiskt att hälsa ska vara en klassfråga, något jag känner just nu att det faktiskt blir. Men inget blir ju bättre av att jag går runt och mår dåligt och kanske brakar för att alla inte har råd.
Madelena 