Madelena

Neverending story

Ja då var det dags igen. Har skrivit tidigare om att jag har ett högt blodtryck och äter mediciner mot det. Sista tiden har det strulat lite, och är nog väldigt säker på att det är en konsekvens av att jag stänger ner vad jag känner och bara kör på. Jag har sökt vård för det, men ni vet ju hur jag har blivit bemött.

Igår skulle jag hämta ut lite mer mediciner och då jag kommer fram frågar hon om jag ska ha de nya som kom in idag. Va??? Fattar ingenting, och då har läkaren skrivit ut nya. Det är samma jag har men med ett tillägg för vattendrivande. Ja ni läste rätt. Så nu ska man äta vattendrivande då man har ont i själen???? Jag fattar ingenting. Samtidigt klarar jag inte av sådana här saker just nu, och det är det jag sökt för. Pratade med apoteket och dom makulerade det receptet.

Kom hem och sökte på FASS och det var nog tur att jag inte bara lyssnade på läkaren. Tänker citera direkt ifrån FASS här

Man ska INTE äta dessa om..

du är allergisk mot andra sulfonamidderivat (t.ex. andra tiazider, vissa antibakteriella läkemedel såsom kombinationen trimetoprim och sulfametoxazol, fråga din läkare om du är osäker) Rätt intressant då det ändå står i min journal att jag just är allergisk mot både trimetoprim och att det kan vara förenat med livsfara.

Då jag behöver antibiotika är jag alltid noga med att det BARA är penicillin jag tål,

Det här är ju inte första gången det händer utan han ville skriva ut ”lyckopiller” där den vanligaste biverkningen var … taadaaa skenande blodtryck.

Varenda gång jag påpekar sådana här saker så får jag bara höra att jag inte är intresserad av att medverka till min egen rehabilitering, vilket är totalt fel.

Mailade sist, men då skulle jag ringa. Har ingen lust att vänta hela dagen på att bli uppringd. Får ju ändå inga vettiga svar på det jag säger och det slutar bara med att självförtroendet får sig ännu en törn.

Nu är det inte bara jag som är kritisk utan så många säger samma sak. Vårdcentraler som slutat svara i telefonen, som vägrar ta emot sjuka patienter. De skickas vidare till akuten som går på knäna för alla fall som primärvården ska ta. Mediciner som inte går att få tag i. Listan kan göras lång.

Lägger det inte på personalen som jag tror gör det bästa efter dom förutsättningarna dom har, utan de sista åren har hela vår välfärd monterats ner….

Kramar Madde

Jul på liseberg

Ja som jag skrev igår så var vi på jul på liseberg, och tänkte dela med mig lite av det. Dom har gjort allt så bra och det här är det första som möter en då man kommer in genom entrén. Julstämningen infinner sig helt klart direkt. Så vackert, och vilket jobb dom lagt ner. Är trots inte så långt mellan halloween och jul på liseberg.

Direkt då man kommer in börjar marknaden. Flera små bodar och så mycket fina saker att köpa. Både massa gott men även vantar, mössor, halsdukar och julpynt. Handlade ingenting i år, men har köpt vackra halsdukar ett par år där.

Tomtebyn

I år hade dom byggt upp något de kallade tomtebyn. Så mysigt och små Nissar gick runt och det bjöds upp till dans. För barnen fanns en liten ”skattjakt”. Uppfattade jag det rätt så skulle man leta Nissedörrar Såg många med karta och som gick runt. Vi tog oss även in i tomteverkstan och vi var nog för gamla då det mest var barn där,

Ja det området blev helt klart en positiv överraskning för oss. Även hamnområdet var så fint. Gick in på ett kaffe för att ta något att dricka, och det blev bara läsk för oss, även om det finns annat också. Var inte alls sugen på alkohol idag.

Spelade lite

Ja är man på liseberg så vill man nig gärna spela lite. Peter ville ha en Anthon Berg chokladkartong och det fick han. Ibland får man ha lite tur eller hur? Isbanan var igång och många åkte skridskor. Förra året gjorde barnen det, och vi andra drack varm choklad. Hur gott är inte det en kall vinterdag? Nu blev det ingen, men det var Ok det också,

Stannade inte så länge idag. Frös och längtade nog hem till soffan och fotbollen.

Kramar Madde

Härlig inställning

Ja tänk om vi kunde njuta lite mer av det som händer här och nu. Ta vara på alla fantastiska ögonblick Släng bort tanken på att det är för bra för att vara sant, men utan att vara naiv

Nu tändas tusen juleljus

och det med julens drottning Carola.

Söndag igen och dags att lista veckans fem positiva. För visst är det så viktigt att vi fokuserar på just detta och inte allt som kan vara lite mer jobbigt.

Min dotter fick komma hem.

Ja i torsdags fick den lilla familjen komma hem, och som hon längtat. Nästan tre veckor på sjukhus är fullt tillräckligt och hon längtade hem till sin stora dotter som var där hemma. Även om dom träffades så är det ju inte samma. I lördags fick jag se det lilla underverket. I och för sig på varsin sida av ett fönster, men fick se henne.

Planerade in en resa

Ja igår så började vi planera in en resa tillsammans med min kusin, En rundtur på Irland som både börjar och avslutas i en av mina favoritstäder. Dublin. Så otroligt mysig storstad. Sen åker vi runt med buss och får se andra delar. Låter som ett fantastiskt upplägg måste jag säga.

Jul på liseberg

ja det har varit lite dåligt med julmarknader för min del men idag tog vi oss till Liseberg och deras julmarknad. Så mysigt och man tröttnar aldrig. Mer om det kommer i morgon och även en bildbomb. Så galet vackert med alla ljusen-

Bakat julgodis

Trodde aldrig att jag skulle hinna, men nu finns mozartkulor, knäck och kola i kylen. Känns så skönt att att jag fått gjort någonting. Ska se om jag får till lite saffransbullar idag också. Hade varit så gott tycker jag. Lite skumtomtar bara så känner jag mig nöjd. Lagom är alltid bäst.

Jag bestämde mig

Inte ens min man tror jag kommer fixa det, men är så taggad inför nästa år. Bitter på vården, men det ska inte få förstöra mitt liv. 2023 kommer bli mitt år, och ser fram emot nästa år. Känns så skönt att nu ska jag förändra och det utan hjälp precis som vanligt. 2023 ska bli mitt år.

Detta är mina positiva för den här veckan och om en vecka kommer jag lista fler positiva saker.

kramar Madde

NKs julskyltning

Dagen började med att vi tog oss in till stan och tittade på NKs julskyltning. Nästan pinsamt att jag inte hunnit dit ännu, men december har gått i ett här hemma. Vet inte om jag tycker det är den bästa, men visst här det till julen att åka och titta på den. Gick runt lite i stan, men märker att jag inte klarar alla människor längre efter pandemin. Valde att åka hem tidigare än vad vi räknat med, men vad gör det.

Tomten kom

Eller vad ska jag säga. Vi var iväg på eftermiddagen och lämnade julklappar till de som inte kommer fira jul ihop. Nästa vecka kommer vara fullt upp så passade på. Blev bjuden på kaffe och nybakta pepparkakor vid första stoppet. Två av kusinerna träffades och julpysslade. Så kul att se dom ihop för dom gillar verkligen varandra. Så olika, men ändå så tajta.

Nästa stopp blev graven. Så jobbigt, men ville ändå åka dit och tända ett ljus. Ligger lite åt fel håll för mig, men försöker ta mig dit regelbundet ändå. Alltid lika fint, och så mycket fina ljus.

Sista stoppet innan vi nådde vårat mål. Äldsta dottern och yngsta barnbarnet Blev lite konstigt att ställa påsarna med presenter, backa så dom kunde hämta och sen stängde dom dörren. Fick i alla fall se prinsessan genom köksfönstret och så liten, så galet söt hon är. Stolt mormor som stod utanför och fick se. Lilla älskade vännen.

Sista stoppet

Att vi passade på att ta allt igår var för vi var hembjudna till min kusin på god räkmacka. Den var gigantisk och när jag går bet så är det illa. Så mättsamt. Till efterrätt, skumtomtepannacotta. Även det galet gott. Kanske får göra ett par till julafton?

Det blev en sen kväll för att vara mig, och vi pratade om att resa ihop till hösten… Rundresa på Irland. Rolfs buss har så mycket bra resor, och man får galet mycket för pengarna också. Det kommer bli bra, det är jag helt säker på.

Kramar Madde

Deppigt år

Efter att 2021 var året då den ena saken efter den andra hände, och ingenting positivt så blev 2022 året då jag försökte hitta tillbaka. I min värld söker man vård då man inte mår bra, men under det senaste året har vården varit total katastrof. De har nog fått mig att må sämre och det är inte bara en eller två gånger jag tvivlat på mig själv. Är det jag som är totalt galen? Har till och med bett andra läsa och lyssna på samtalen för att jag tvivlar på mig själv.

Tröttheten som tar över mitt liv, och jag har känt mig som en världens tråkigaste människa. Ingenting handlar om att jag inte vill, utan jag orkar verkligen inte. Känner mig inte tillräcklig på jobbet då jag bara gör minimalt, och orkar knappt vara trevlig.

Ju mer jag inte orkar ju mer drar jag mig undan andra människor.

Försökte ta tag i det, men varenda gång fick jag ett bakslag och i vartenda fall var det av läkare.. Deras syn på tillfriskande är lyckopiller och fortsätt som vanligt. Inte ens då kroppen går bananas vill dom ta till sig varför utan bara mer piller. Då jag vägrar och ifrågasätter vill inte jag medverka till min egen vård och bara är bråkig. Ja min tillit till primärvården har fått sig en rejäl törn, och det kommer ta lång tid innan jag kommer söka mig dit igen.

Nu gör vi på mitt sätt

Jag kommer plocka ut en stor del av min semester till detta, då det inte funkar att jobba heltid och bli frisk. Det allra bästa hade varit en heltidssjukskrivning, men läkarna vägrar. Anledningen är att det är två veckor för sorg, att det beror på att jag är fet och att all forskning säger att det bästa att fortsätta jobba och knapra lyckopiller. Jag hade nog behövt klappa ihop och komma tillbaka. Just nu håller jag mig bara precis ovanför vattenytan.

Jag kommer ta hjälp och betalar vartenda öre ur egen ficka. Kan ju säga att det inte är gratis, och blir samtidigt besviken på att det ska vara en klassfråga för att få behålla sin hälsa.

Till det, för att lyckas behöver man ett mål, en sporre och en stor spark där bak. Även det kommer jag berätta mer om. Hur som helst, är så taggad för Madde 2.0 och nästa år kommer jag jobba med både det psykiska och fysiska. Allt hör ju ihop så man kan inte strunta i någon del.

Genomförandeplan

Ja ni som jobbar inom vård/omsorg känner säkert igen det och jag har gjort många genom åren. Nästa år tänkte jag skriva en till mig själv. Låter det avancerat? Egentligen inte, utan mer som mina mål under året. Nyårslöften i all ära, men mål med sitt liv känns ändå mer realistiskt. Det viktigaste, att få följa upp det och faktiskt se allt man gjort.

Många har to do listor, sammanfattar veckan eller månaden som gått, Tittar tillbaka på året som gått och sammanfattar det. Egentligen ingen skillnad alls.

Nu ska jag packa ihop, lämna lite julklappar, besöka en grav för att sen landa hemma hos min kusin.

Kramar Madde